Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 3. Den högre undervisningen. Av P. E. Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSUNIVERSITETEN.
381
en medicinsk fakultet men i sitt slag den största i vårt land. Såsom de
flesta av rikets övriga offentliga undervisningsverk lyda dessa anstalter
under Ecklesiastikdepartementet.
Enligt gällande statuter av den 27 november 1908 utövas högsta inseendet
över de båda universiteten och Karolinska institutet av en kansler, som efter
försiggånget val av prokanslererna och de akademiska församlingarna vid de båda
statsuniversiteten samt lärarkollegiet vid Karolinska institutet utnämnes av K.
Maj:t. Kanslern vakar över statuternas efterlevnad, utfärdar instruktioner
angående förvaltningen av universitetets drätsel och egendom samt avgiver utlåtande
i utnämningsfrågor och över huvud i alla sådana universitetsärenden, som
underställas K. Maj:ts prövning. Han uppbär icke någon avlöning men äger för
sin expedition förordna en avlönad kanslerssekreterare. Kanslerns ställföreträdare
och i vissa fall en mellanhand mellan honom och de lokala akademiska
myndigheterna är prokanslern, vilkens ämbete för universitetet i Uppsala utövas av
ärkebiskopen och för universitetet i Lund av biskopen över Lunds stift.
Närmaste vården och tillsynen över allt vad universitetet rörer åligger dess
rektor, som väljes för en tid av tre år, vid universiteten av de akademiska
församlingarna och vid institutet av lärarkollegiet. Rektor, vars mandat gått till
ända, kan omväljas. Vid förfall för rektor skötes hans ämbete av en på samma
sätt och för samma tid väld prorektor. Rektors ställföreträdare vid Karolinska
institutet kallas dekanus. Värdigheten av dekanus går efter fullmaktsålder i tur
emellan lärarkollegiets ledamöter.
I universitetets styrelse biträdes rektor av den akademiska församlingen samt
de båda akademiska konsistorierna, i vilka han är ordförande. Den akademiska
församlingen utgöres av samtliga vid universitetet anställda professorer. Det
större akademiska konsistoriet utgöres av, förutom rektor, prorektor samt ett visst
antal professorer, representerande de olika fakulteterna och sektionerna, en del
inträdande i tur efter fullmaktsålder, de övriga utsedda genom val av den
akademiska församlingen. Det mindre akademiska konsistoriet utgöres av,
förutom rektor, prorektor och fem andra professorer, valda av den akademiska
församlingen, en för varje fakultet eller sektion. I samtliga dessa korporationer äga vid
behandlingen av vissa ärenden räntmästaren och överbibliotekarien säte och stämma.
Den akademiska församlingen har att förrätta val av kansler, rektor och prorektor
ävensom av ledamöter i konsistorierna och drätselnämnden. Det större
akademiska konsistoriet har inseende över alla universitetets viktigare angelägenheter,
upprättar förslag till lediga lärarämbetens besättande, utdelar stipendier m. m.
Det mindre akademiska konsistoriet skall vaka över iakttagandet av
föreskrifterna angående föreläsningar och examina, handhava universitetets disciplinära
myndighet m. m. För förvaltningen av universitetets rent ekonomiska
angelägenheter finnes en drätselnämnd, bestående av rektor, räntmästaren samt tre av den
akademiska församlingen valda ordinarie universitetslärare.
Vid Karolinska institutet utövas den närmaste styrelsen och förvaltningen av
rektor, som utses för tre år i sänder av lärarkollegiet bland dess ledamöter,
lärarkollegiet, som består av institutets samtliga professorer, samt kollegiinämnden och
förvaltningsnämnden. Dekanus fungerar såsom prorektor ocli vice ordförande i
kollegiet.
Lärarna vid vartdera av de båda statsuniversiteten äro, med hänsyn till
de olika vetenskaper de företräda, delade på fyra fakulteter: den
teologiska, den juridiska, den medicinska och den filosofiska; den
sistnämnda är delad i två sektioner: den humanistiska och den
matematisknaturvetenskapliga. Varje fakultet eller sektion består av de till den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
