- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
430

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 8. Offentliga samlingar och institutioner för vetenskap och konst. Den periodiska pressen - Nobelstiftelsen. Av [B. Lundstedt] G. Adde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.

För varje svensk prisgrupp utser vederbörande prisutdelare en s. k.
nobelkommitté, bestående av tre till fem personer, för att avgiva utlåtande i fråga om
prisutdelningen. Motsvarande utredning beträffande fredsprisets utdelande
verkställes av det ovannämnda, av Stortinget tillsatta utskottet. För behörighet att
inväljas i nobelkommitté erfordras ej att vara svensk undersåte eller att tillhöra
den prisutdelande institutionen. I norska utskottet kunna även andra än
norrmän vara medlemmar. — Där så för särskilt fall prövas nödigt, äger
prisutde-laren förordna sakkunnig person att såsom ledamot deltaga i nobelkommittés
överläggningar och beslut.

Till biträde vid den för prisbedömandet erforderliga utredning samt främjande
i övrigt av stiftelsens ändamål äga prisutdelarna inrätta vetenskapliga
institutioner och andra anstalter, vilka kallas nobelinstitut. Yid dessa kunna anställas
även utländska män eller kvinnor. Hittills hava inrättats Svenska akademiens
Nobelinstitut jämte därmed förenade bibliotek 1901, Vetenskapsakademiens
Nobelinstitut för fysikalisk kemi 1905 och Norska Nobelinstitutet 1903 (1904).

Prisutdelningen, som för första gången ägde rum år 1901, skall enligt
grundstadgarna äga rum på stiftelsens högtidsdag, som är den 10 dec. (årsdagen av
testators död). För att ifrågakomma till pris fordras att vara skriftligen
föreslagen av därtill behörig person (ansökan för egen räkning tages ej under
prövning). Behörighet att väcka dylikt förslag tillkommer såväl inländska som
utländska målsmän för kulturområdet i enlighet med av K. Maj:t fastställda
närmare bestämmelser. — Förslag om erhållande av pris bör vara motiverat
samt åtföljt av de skrifter och andra handlingar, som åberopas. Pristagare
skall, då så ske kan, sist inom sex månader från högtidsdagen i Stockholm
(beträffande fredspriset: i Kristiania) hålla ett offentligt föredrag med
anledning av det prisbelönade arbetet. — Ej må arbete prisbelönas, som ej genom
erfarenheten eller sakkunnig prövning befunnits vara av den framstående betydelse,
som i testamentet uppenbarligen åsyftas. Anses intet under bedömande kommet
arbete vara av sådan beskaffenhet, reserveras prisbeloppet till nästföljande år.
Kan priset ej heller då utdelas, lägges prisbeloppet till huvudfonden. Dock
kan, om tre fjärdedelar av de i avgörandet deltagande sådant besluta, beloppet
avsättas till en särskild fond för prisgruppen. Avkastningen av dylik fond må
efter prisutdelarens beprövande användas till att annorledes än genom
prisutdelning främja de ändamål testator ytterst avsett.

Ett prisbelopp kan fördelas på två arbeten; hava två eller flera tillsammans
utfört ett arbete, må priset tilldelas dem gemensamt. Pä varje prisutdelare
ankommer att bestämma, huruvida pris, som han utdelar, må kunna tillerkännas
jämväl institution eller förening.

Av stiftelsens tillgångar avtogs vid verksamhetens början dels erforderligt
belopp för anskaffande av lokal för stiftelsens förvaltning jämte högtidssal, dels
för varje prisgrupp ett belopp av 300 000 kr., eller tillhopa 1 500 000 kr., till
organisationskostnader för nobelinstituten. Av huvudfondens årliga avkastning
lägges en tiondel till kapitalet; av återstoden disponerar varje prisgrupp en
femtedel, varav en fjärdedel skall avtagas för prisutdelarnes omkostnader oeh
vederbörande grupps nobelinstitut samt återstoden utgå till de fem nobelprisen.
Prisbeloppen, som växla i storlek på grund av olika ränteavkastning, beskattning
och andra förhållanden, hava hållit sig emellan 131 000 och 150 000 kr.

Nedan nämnda personer hava tilldelats Nobelpriset:

i fysik: W. C. Röntgen (1901), H. A. Lorentz och P. Zeeman (1902), H. A.
Becquerel, P. Curie och Marie Curie (1903), Lörd J. W. S. Rayleigh (1904),
Ph. Lenard (1905), J. J. Thomson (1906), A. A. Michelson (1907), G.
Lipp-mann (1908), G. Marconi och F. Braun (1909), J. D. van der Waals (1910),
W. Wien (1911), G. Dalén (1912), H. Kamerlingh Onnes (1913), M. von Laue
(1914) samt W. H. Bragg och W. L. Bragg (1915);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:52:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/1/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free