Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 9. Den vittra litteraturen. Av R. Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
Som idealismens målsmän äro vid sidan av Rydberg att nämna greve C.
Snoilsky (1841—1903) och G. D. af Wirsén (1842—1912), båda lyriska skalder
med stort herravälde över formen. Snoilsky, bekant särskilt för sina fint
utmejslade sonetter, låter i sina »Svenska bilder» höra toner, som påminna om
Runeberg. I Wirséns dikter är ett religiöst drag alltid genomgående.
Foto. Bröderka Andekssox, Stockholm.
Atigust Strindberg.
Vid sidan av idealismen framträdde från 1879 en naturalistisk riktning.
Genom sin roman »Röda rummet» gav August Strindberg (1849—1912) litteraturen
denna nya prägel och uppväckte därigenom en våldsam litterär fejd. I mer än
ett avseende skiljer sig denna naturalism från den, som hyllades av samtidens
franska författare; för Strindberg och de andra svenska författarne av hans skola
var formen av mera underordnad betydelse; huvudsaken var att få fram de
idéer, för vilka man drog till strids. Strindberg utgav en hel följd av snillrika
arbeten, t. ex. »Hemsöborna», en överlägset skriven skildring från skärgårdslivet
i stockholmstrakten, novellsamlingen »Svenska öden och äventyr» samt »Giftas»,
dramerna »Mäster Olof», »Fadern», »Brott och brott» m. fi. och senare en stor
dramatisk cykel ur svenska historien från medeltiden till Gustav III, varibland
särskilt märkes Gustav Vasa. Som dramaturg står Strindberg främst i vår lit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
