Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Arkitektur. Av [F. Sundbärg] rev. med ledning av uppgifter lämnade av Ragnar Östberg, Carl G. Bergsten och S. Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARKITEKTUR.
463
Renässansen, liksom förut medeltida byggnadssätt, nådde relativt sent till
Sverige; den uppträder först två à tre decennier inpå 1500-talet och är samtidig
med reformationen och den politiska frigörelsen genom Gustav Yasa. Om
renässansen och protestantismen i allmänhet beteckna överflyttandet av
arkitekturens tyngdpunkt från det religiösa till det profana området, så blir detta
särskilt fallet i Sverige, där kyrkans egendom vid denna tid blev föremål för en
reduktion till Staten, och mången klosterbyggnad fick tillsläppa stenen för de
befästade slott, som uppfördes av Gustav Yasa och senare av hans söner.
Karakteristiskt för den äldre Vasatiden är, att konungarne äro de egentliga byggherrarne
i landet, och det är deras slott, utgörande dels fortsättningar av medeltida
anläggningar och dels fullständiga nybyggnader, som äro den svenska renässansens
karaktärsbyggnader. Till den förstnämnda kategorien hör Kalmar slott, en
vidlyftig och pittoresk anläggning, bland vars dekorativa detaljer särskilt brunnen
är ett intressant konstverk. Gripsholm vid Mälaren nydanades under renässansen
och tillbyggdes även under följande århundraden; det utgör ett komplex av
byggnader, uppförda huvudsakligen av tegel, ytterligt enkelt och kraftfullt i det
yttre, men innehållande rika och pittoreska interiörer. Främst bland de nybyggda
slotten märkes det vackra Vadstena vid Vättern, vidare Uppsala i senare tid
helt omgestaltade slott. Tyvärr gick den svenska renässansens kanske förnämsta
verk, Stockholms gamla slott »Tre Kronor», även det av medeltida ursprung,
förlorat genom en eldsvåda 1697.
Den tidiga svenska renässansen hämtade sina första krafter huvudsakligen
från utlandet. Den ursprungligen från Italien stammande arkitektfamiljen Pahr
samt. nederländaren Willem Boy äro de förnämsta. Utmärkande för stilen är
en rik och omväxlande artikulering av det yttre, ofta med sirliga, fint utarbetade
detaljer, samt i det inre en dekoration, stundom praktfull, stundom åstadkommen
med enklaste medel, men alltid med vårdad och strängt renässansmässig form.
De få kyrkor, som under denna tid (slutet av 1500-talet) uppfördes, utgöra
efterbildningar av gotiken.
Barockstilen har i Sverige tre utvecklingsskeden. Det första omfattar förra
delen av 1600-talet och utgör en något modifierad fortsättning av renässansen.
Till denna stilepok, den äldre barockens, höra flera vackra herresäten, såsom
Tidö, Läckö vid Vänern m. fi., liksom en mängd palats och hus i städerna,
vilka under denna tid företedde en livlig byggnadsverksamhet. Utmärkande för
tiden är även ett ökat intresse för den kyrkliga konsten, resulterande i några
om- och nybyggnader, varibland må nämnas den lilla, rikt inredda Tyska kyrkan
i Stockholm samt den praktfulla, av Kristian IV uppförda kyrkan i den
då danska staden Kristianstad, men i synnerhet i dekorativa detaljer: portaler,
gravmonument och inredningsföremål, applicerade till äldre kyrkor. — Ett tyskt
karaktärsdrag präglar gärna denna tids arkitektur, i synnerhet de ofta arkitektoniskt
utbildade borgarhusen.
Den från medeltiden ärvda träbyggnadskonsten utbildades vidare av renässansen
med användande av bräder och ekspån till beklädnad och täckning. De
säregnaste alstren utgöras av de vid landskyrkorna ofta förekommande klockstaplarna,
vilka förråda en högt uppdriven konstruktiv färdighet i förening med ett naivt
och känsligt formsinne. Samma traditioner återfinnas i en och annan kyrka,
t. ex. Habo i Västergötland (fr. 1700-talet), vidare i många bondgårdar, särskilt
i Dalarne, i de för detta landskap egendomliga »härbrena» eller visthusen, i den
s. k. Björkviks-fatburen m. fi.
Nästa period, den yngre barockstilens, sammanfaller med Sveriges storhetstid
under senare delen av 1600-talet. Slotten och palatsen, varav särskilt
huvudstaden och Mälarlandskapen nu börja överflöda, uppföras efter en hittills okänd
måttstock, och den förra, allvarligare stilhållningen övergår i en lättare, med
impulser huvudsakligen från Frankrike, Italien och Holland. Storslagen, effekt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
