Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Arkitektur. Av [F. Sundbärg] rev. med ledning av uppgifter lämnade av Ragnar Östberg, Carl G. Bergsten och S. Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
från alla tider och i alla länder. Hur mångskiftande motivserien än ter
sig, sammanflyta dock alla dessa verk i användandet av en mängd olika
materialier, i strävan efter pittoresk fasadeffekt och yttre dekorativ verkan.
Själva slutblomningen av denna dekorativa stil representeras av Ferdinand
Boberg (f. 1860), som t. ex. i Posthuset i Stockholm, i Kosenbadsbyggnaden
därstädes m. fi. visar en originell och ornamentalt flödande rik fasadbildning.
1900-talet. Med vårt århundrade har hos oss ordet »Arkitektur» allt mer bytts
mot det svenska ordet »Byggnadskonst» d. v. s. konsten att bygga, och man har
skäl att häri se ej blott en ordvändning, men en karakteristik. En strävan gör
sig gällande från det dekorativa till det byggnadsmässiga, från det allmänt
pittoreska till den med omgivningen sammanhängande och ur ändamålet
framsprungna utbildningen av byggnadsmassa och detaljer. Yteffekten träder i
bakgrunden gentemot rumbildningen. Hemland och klimat tala tydligare ur
formen än de gjort på länge, och i allt spåras ett koncentrerat arbete för
återknytande av svensk tradition. Grundlagd av I. G. Clason har denna riktning funnit
kraftiga förkämpar i Carl Westman (f. 1866) och Ragnar Östberg (f. 1866). Båda
äro begåvade med en sällsynt konstnärlig kraft och ursprunglighet och hava förstått
att i sina arbeten ingjuta det typiskt svenska lynnesdrag, som går igen i våra käraste
byggnadsverk — vasaperiodens. I Läkaresällskapets hus (Stockholm), Nyköpings
tingshus, Fåhræus villa (Lidingön) har den förre presterat ett byggnadssätt, gediget
och kunnigt och fyllt av behag. Med sitt monumentala verk Stockholms rådhus
(färdigt 1915) har han givit huvudstaden ett mönster av ny svensk byggnadskonst.
I Östermalms läroverk och Paulis villa (Djursholm) visar den senare sin allvarliga
och flärdfria, men dock glädjemättade byggnadskonst. I det under byggnad varande
Stockholms stadshus har han vetat koncentrera sina krafter till ett verk av så
betydande verkan att det redan under sitt uppförande uppbäres av en allmän
entusiasm. I samma riktning, men med sin särskilda individualitet arbeta: Erik
Lallerstedt (f. 1864), arkitekturhögskolans målsman, som särskilt å hyreshusets
område i bolaget Tryggs byggnad vid Engelbrektsplan (Stockholm) visat dess
möjligheter och i den under byggnad varande Tekniska högskolan (Stockholm)
lämnat prov på en stor monumental anläggning med byggnaderna grupperade
omkring slutna gårdar. L. I. Wahlman (f. 1870) har byggt Engelbrektskyrkan
i Stockholm, en centralanläggning med livfull gruppering, rymmande ett sällsynt
imponerande kyrkorum. Han har varit särskilt verksam för den nationella
träbyggnadskonstens återupplivande, men också utfört stora lantslott såsom
Tjolö-holms slott. Hans läggning ligger avgjort åt det pittoreska. Torben Grut (f. 1871)
har byggt Stockholms Stadion, en anläggning efter antikens mönster, men omsatt
i nordiskt byggnadssätt med inhemskt material och med upptagande av inhemska
förebilder. Ivar Tengbom (f. 1878) har nyss avslutat Stockholms enskilda banks
byggnad och Tryggers villa i Stockholm; i den förra byggnaden visar han sin
förmåga att åt det moderna affärshuset giva en nobel och diskret prägel, i den
senare den rika privatmannens förnäma bostad. I Arvika nya kyrka och Borås
rådhus har han visat vackra prov på för våra mindre städer väl avpassade
monumentalbyggnader.
Sida vid sida med arkitekterna ha vetenskapsmännen (arkeologerna) nedlagt
ett målmedvetet arbete på studiet av vår gamla byggnadskultur och detta har
också visat sig, förutom i en mängd publikationer av äldre byggnadsverk, i
senare tids restaureringar, vilka numera handhavas med största pietet för det
gamla, varvid den forna benämningen restaurering torde bättre kännetecknas
med ordet konservering. Ett betydande arbete å detta område har utförts av
Sigurd Curman (f. 1879), som i egenskap av såväl arkitekt som arkeolog
handhaft ett betydande antal restaureringar.
Av nu levande arkitekter må, utöver de ovan nämnda, här anföras följande
med angivande av några deras mera bekanta verk:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
