Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Tonkonst. Av K. Valentin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TONKONST.
491
psalmer och skrev större andliga körverk, vann stor popularitet ej blott med sina
fosterländska hymner och manskörer utan även med »Gluntarne», en duettcykel
till mästerligt träffande skildringar i dikt av — speciellt det uppsaliensiska —
studentlivet på 1840-talet. August Söderman (1832—76), svensk till sitt kynne,
var så även i sin musik. Flertalet av hans arbeten vittna om rik uppfinning
och självständighet. Hans originella, enkla, välformade melodier ansluta sig ofta
till folkvisans ton och gestaltning. Han har skrivit förträffliga ballader med
orkester (»Tannhäuser», »Kvarnruinen», »Svarte riddaren», »Havsfrun», »Hjärtesorg»,
»Vallfärden till Kevlaar»), katolsk mässa, blandade körer och manskörer, operetten
»Hin ondes lärospån», musik till sceniska arbeten (Bi-öllopet på Ulvåsa, Orleanska
jungfrun, Richard III, Marsk Stigs döttrar m. fi.), sånger för en röst m. m.
Hans än allvarliga, än humoristiska manskörer, hans själfulla, tjusande sånger ha
vunnit större spridning i Sverige än de flesta andras, hans »Bondbröllop» ocli
»Ulvåsamarsch» blivit kända i de olika världsdelarna.
F. Berwald.
Flertalet av de svenska tonsättarna hava komponerat sånger för en röst. I
Emil Sjögrens (f. 1853) produktion förhärska sångerna, utmärkta av rik fantasi,
flytande och varm melodi samt utförd behandling av ackompanjemanget. Bland
dem även större sådana, såsom den storslagna »Bergmanden» eller den
humoristiska »Fogden på Tenneberg». Sjögren torde av de levande tonsättarna avgjort
vara den, vars sånger såväl inom som utom landet vunnit det största
erkännandet och det mesta bifallet. Han har vidare komponerat nio sonater, ett stort
antal klaverstycken, orgelsaker m. m.
Den instrumentala tonsättningen har alltifrån början av förra seklet alltmera
uppblomstrat. Franz Berwald (1796—1868), egenartad och idérik -— av Hans
von Bülow kallad »en musikalisk självtänkare» —, skrev ej mindre än fyra
symfonier, orkesterstycken, ett flertal kammarmusikverk m. m. Albert Rubenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
