Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Estetik. Av J. A. Nilsson - Pedagogik. Av N. G. W. Lagerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
något förtunnade estetiska idealismen ställdes kravet på sanning och naturtrohet inom
konsten. Några betydande teoretiska bidrag till den estetiska litteraturen
lämnade ej det s. k. 80-talet. Snart nog förmärktes en reaktion mot den ensidiga
naturalismen. Ola Hansson (f. 1860) bekämpade den i sin »Materialismen i
skönlitteraturen» och Verner von Heidenstam (f. 1859) uppträdde polemiskt mot
densamma. Den senare har framlagt sin estetiska trosbekännelse i essayen
»Inbillningens logik» (i Tankar och teckningar).
Professor Hans Larsson (f. 1862) har utifrån sin intuitionsfilosofi belyst de
estetiska grundbegreppen i skriften »Poesiens logik» och professor Evert Wrangel
(f. 1863) har utgett vår första moderna svenska poetik och i sina »Estetiska
studier» diskuterat flera konstproblem. Ellen Key (f. 1849) har flerstädes
betonat konstens sociala betydelse och Richard Bergh (i. 1858) har med konstnärlig
finhet tolkat konstens biologiska betydelse eller över huvud konsten som liv. E.
Petrini (i. 1856), docent i teoretisk filosofi i Uppsala, har lämnat en »Framställning
och kritik av Zimmermanns lära om de allmänna estetiska formerna» och J. A.
Nilsson (f. 1878), docent i estetik vid universitetet i Lund, har publicerat en
kritisk framställning över »Guyaus estetik» och en studie över »Tegnérs filosofiska
och estetiska åskådning».
Pedagogik.
När reformationen fattat fast fot i Sverige, började småningom ett ganska
varmt pedagogiskt intresse göra sig gällande. Särskilt nitälskade biskop L.
Paulinus (Gothus) (1565—1646) för ungdomens uppfostran och
folkundervisningen. Han utgav i samband härmed stående skrifter av olika slag: tal,
kateketiska arbeten m. m. Liksom Gustav II Adolfs lärare, J. Skytte (1577—
1645), vilken även gjort sig känd som författare av skrifter rörande uppfostran,
var lian en anhängare av fransmannen P. Ramus’ pedagogiska åsikter. I
opposition mot dem stod nyaristotelismens ivrige förkämpe, 1600-talets störste
svenske pedagog, den mångsidige 3. Rudbeckius (1581—1646). Denne utövade
en storartad uppfostrande verksamhet som universitetslärare och i ännu högre
grad som biskop i Västerås, där han grundade vårt första gymnasium. Hittills
hade de gamla språken och teologi nästan uteslutande varit undervisningsämnen.
Rudbeckius införde studiet av flera andra ämnen, bl. a. naturvetenskaper. —
Här må även nämnas den för sin tid synnerligen framstående lag för de högre
skolorna, som 1649 utfärdades. I denna meddelades under form av »utförligare
föreskrifter för lärarne» en fullständig skolpedagogik. Det är huvudsakligen
pedagogen Vives’, i viss mån kanske även den store pedagogen Comenius’
grundtankar, åt vilka man genom lagen sökt giva uttryck. — Under 1600-talets
senare hälft arbetade flera av kyrkans främsta män med synnerlig iver för
spridandet av läskunnighet bland allmogen. Så J. Gezelius d. ä. (1615—90),
som utarbetade fullständiga undervisningsplaner för barnskolor på landet
och andra skolor.
Vår vetenskapliga blomstringstid, frihetstiden, utmärkte sig genom ett livligt
pedagogiskt intresse, riktat i allmänhet mera på realbildningen än förut. Då
utgav E. Eklund (1712—66) en vidlyftig »uppfostringslära» och J. Browallius
(1707—55) flera pedagogiska skrifter. Den senare påpekade bland annat
naturvetenskapernas nytta vid ungdomens uppfostran. I början av 1800-talet
uppträdde en av de ädlaste männen inom svenska pedagogikens historia, Pestalozzis
lärjunge K. TJ. Broocman (1783—1812), ovanligt begåvad som lärare och
verksam som författare. Sina erfarenheter och åsikter nedlade han företrädesvis i en
av honom utgiven pedagogisk tidskrift, »Magasin för föräldrar och lärare», den
första egentliga tidskrift av detta slag i vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
