Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - De medicinska vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DB MEDICINSKA VETENSKAPERNA.
535
A. Retzius’ lärarnit och talang verkade väckande och livgivande, och genom
sina vetenskapliga arbeten och upptäckter såväl i den mikroskopiska som i den
grövre anatomien, icke minst inom kraniologien, vann han europeisk
ryktbarhet. G. von Duben (1822—92) omfattade med förkärlek antropologien.
Kristian Lovén (1835—1904) upptäckte smakorganet hos däggdjuren,
ventri-kelns lymfkärl m. m. A. Key (1832—1901) ägnade sig först åt den normala
histologien, åt groddjurets smakorgan, mjältens och njurarnas byggnad m. m.
G. Retzius (f. 1842), som tillsammans med Key publicerat ett större arbete över
nervsystemet, dess saftbanor och bindväv, har därefter utgivit en serie
omfattande arbeten dels inom anatomien, såväl den makroskopiska som den
Anders Retzius.
mikroskopiska, dels ock antropologien och etnografien; i anaiomien beträffa
hans forskningar företrädesvis hjärnan och nervsystemet, sinnesorganen
(hörsel- och smakorganen), spermierna och äggen. E. Muller (f. 1866), som leder
undervisningen i makroskopisk anatomi, har offentliggjort talrika arbeten
inom anatomiens olika områden framför allt körtlarna, ventrikeln och tarmarna,
neuroglian, blodkärlen och extremitetsproblemet. E. Holmgren (f. 1866) har
utgivit talrika arbeten inom histologiens område, framför allt beträffande
nervcellernas och andra cellers byggnad och över musklernas finare byggnad,
varvid han uppställt läran om trophospongium; hans professur omfattar
histologien.
I Lund inrättades särskild professur i anatomi år 1783. Men först genom A.
’ H. Florman (1761—1840), som var en nitisk forskare och lärare samt en flitig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
