Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - De medicinska vetenskaperna - Fysisk antropologi. Av G. Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
(1820—1908), F. A. Lundberg (1825—82), K. A. Lindqvist (1830—1904), J. F.
Lundgren (f. 1857) samt J. Vennerholm (f. 1858). Efter en jämförelsevis lång
tid av på grund av bristande utrymme och utrustning hämmad utveckling
började skolan i början av detta århundrade att raskt utveckla sig. 1908—12
blev den helt nybyggd och fullt moderniserad och torde nu få anses som en av
samtidens förnämsta i fråga om fullsiändighet och praktisk anordning och har
sedan fått tjäna som mönster för flera utländska skolor av rang, där om- eller
nybyggnad av dem varit ifrågasatt. Den har också nu ryckt upp till högskola
och vid densamma pågår ett livligt vetenskapligt arbete inom
veterinärvetenskapens olika grenar.
Av de olika vetenskapsgrenarna har under skolans utveckling förnämligast de
nedannämnda varit på ett framstående sätt företrädda:
Anatomien hade i den bekante anatomen Anders Retzius på 1820-talet en
utmärkt företrädare och detsamma var förhållandet med J. G. H. Kinberg, en
framstående zoolog och arkeolog, som idkat en omfattande författareverksamhet.
Professuren innehaves för närvarande av J. P. Lundgren.
Medicinen har i med. d:r F. A. Lundberg haft en synnerligen skicklig
representant, som publicerat värdefulla arbeten inom denna vetenskapsgren; har
vidare varit företrädd av K. A. Lindqvist, framstående lärare och flitig författare.
Nuvarande innehavare av professuren är K. Hj. Dahlström (f. 1868).
Kemiens och farmakologiens främste målsman har varit N. P. Hamberg
(1815—1902), en bland vårt lands främsta kemister.
Kirurgien och obstetriken har företrätts av Gust. Wilh. Sjöstedt (1824’—
1904), som utgivit flera arbeten inom husdjursskötseln och förlossningskonsten,
samt J. Vennerholm, vilken publicerat dels ett flertal läroböcker i kirurgi, dels
en mängd avhandlingar inom veterinärkirurgiens olika grenar, särskilt hava hans
arbeten rört sig inom den operativa veterinärkirurgien, om kapitlet om bedövning
av våra husdjur vid operationer, om diagnosen av rörelsestörandena hos häst m. m.
Kontrollen av animaliska födoämnen har i n. v. medicinalrådet G.
Kjerrulf (f. 1861) haft sin förste ställföreträdande lärare. Kjerrulf har varit livligt
verksam för kött- och mjölkkontrollens utveckling inom landet och har även
uppträtt som framstående författare inom denna gren av veterinärvetenskapen.
Nuvarande innehavare av lärostolen är förste stadsveterinären i Stockholm S. P.
Ny stedt (f. 1866), framstående lärare och författare.
Även övriga grenar av veterinärvetenskapen, som vid Veterinärhögskolan
odlas, hava innehafts eller innehavas av framstående vetenskapsmän, var inom sin
vetenskap, så bakteriologien och patologiska anatomien av bland andra
Josef Svensson (1852—1913), som särskilt gjort sig känd för sina forskningar
rörande tuberkulosen, dess smittovägar, förhållandet mellan människo- och
djurtuberkulosen o. s. v. För närvarande företrädas dessa ämnen av Sven Wall
(f. 1877), ehuruväl själva undervisningen i bakteriologi är förlagd till den inom
Veterinärhögskolan befintliga Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Även Wall
har publicerat förtjänstfulla arbeten om juversjukdomarna, om kolik hos häst
m. fi.
Fysisk antropologi.
Till främjande av de forskningar, som hava till uppgift att utreda den
invecklade frågan om de fysiska karaktärerna hos människoraserna, med hänsyn
även till deras härstamning och inbördes släktskap, hava svenska forskare i
väsentlig mån bidragit. I sin Systema naturæ uppställde Linné (1707—78)
fem skilda människoraser — huvudsakligen på grund av deras hudfärg och av
världsdelarnas anordning —, nämligen Amerikaner, Europeer, Asiater, Afri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
