Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Skogsvetenskap. Av A. Wahlgren - Zoologi. Av E. Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZOOLOGI.
559
samt G. Lundberg »Handbok i skogsdikning». Större biografiska arbeten över
skogsstaten ha utgivits av H. Samzelius (f. 1867). Speciella skogsfrågor hava
även varit föremål för officiella utredningar, vilka framlagts dels såsom bihang
till Domänstyrelsens årsberättelser, dels i särskilda lcommittébetänkanden. Bland
de förstnämnda må erinras om V. T. Örtenblads (f. 1855) »Om skogar och
skogshushållning i Norrland och Dalarne» (1893) samt II. Hambergs (f. 1847)
»Om skogarnas inflytande på Sveriges klimat» (1884, 1887 och 1895).
Med den år 1902 grundade Statens skogsförsöksantalt togs ett viktigt steg till
skogsvetenskapens förkovran. Värdefulla bidrag till en djupare insikt om våra
skogars biologi hava i dess årsskrifter lämnats av Gunnar Andersson (f. 1865),
H. Hesselman (f. 1874), A. Maass, G. Schotte, T. Lagerberg (f. 1882), N. Sylvén,
E. Wibeck (f. 1877) m. fi.
Ett utslag av det allt mera stegrade intresset för utforskande av de svenska
skogsförhållandena är den år 1910 igångsatta och under ledning av en särskild
kommission, bestående av U. Wallmo, H. Hesselman, E. Andersson (f. 1867) och
H. Petterson (f. 1879), år 1914 fullbordade taxeringen av Värmlands skogar,
vilken företogs i syfte att utröna de bästa för rimliga kostnader utförbara
metoderna för en ifrågasatt uppskattning av hela landets skogstillgångar. Den av
1912 års riksdag beslutade Skogsinstitutets omorganisation till en skogshögskola,
vars nya byggnad kommer att tagas i bruk i början av år 1916, vittnar
likaledes om statsmakternas omsorg om skogsvetenskapens befrämjande.
Zoologi.
Bland svenska naturforskare var Olof Rudbeck d. ä. (1630—1702) den förste,
som utförde självständiga undersökningar av större betydenhet inom zoologien.
Det viktigaste resultatet av hans arbete inom denna vetenskap var upptäckandet
av lymfkärlsystemet. Ävenledes var han den förste, som hos oss upprättade ett
anatomiskt och zoologiskt museum. Hans son Olof Rudbeck d. y. (1660—1740),
liksom fadern professor vid Uppsala universitet, kan emellertid sägas vara den,
som grundlagt den rent zoologiska vetenskapen i Sverige. Genom Karl v. Linné
(1707—78) leddes zoologien lika väl som botaniken in på nya banor. Särskilt
har hans reform av nomenklaturen blivit av en utomordentlig betydelse för
vetenskapens vidare utveckling. Ur zoologisk synpunkt är Systema Naturæ det
viktigaste av hans talrika arbeten, men även hans Fauna Svecica och hans
berättelser över sina resor till skilda trakter av Sverige äga stort zoologiskt värde.
— Bland med Linné samtidiga svenska zoologer äro iktyologen P. Artedi (1705
—35) och entomologen K. De Geer (1720—78) de märkligaste.
Sedan Linné uppställt ett överskådligt system över djurriket, kom helt
naturligt hans närmaste efterföljares verksamhet i främsta rummet att gå ut på att
i detta system inordna vår planets olika djurarter. Talrika nya djurformer
beskrevos, och för sådanas insamlande företogos resor till även de avlägsnaste
trakter av jorden. I Linnés fädernesland var denna gren av zoologien länge
nästan allenahärskande. Bland Linnés talrika svenska lärjungar märkas
zoologerna P. Forskål (1732—63), K. P. Thunberg (1743—1828) och A. J. Retzius
1742—1821). Den sistnämnde var professsor vid Lunds universitet. Tack vare
honom och flera andra utmärkta zoologer blev detta universitet för någon tid
främsta härden för den zoologiska forskningen i vårt land. Den berömdaste
bland dessa forskare var Sven Nilsson (1787—1883), som utövat det största
inflytande på den zoologiska bildningen i Sverige, framför allt genom sina
arbeten över Skandinaviens fauna. I övrigt har han utfört viktiga
undersökningar även inom paleontologien och arkeologien. Bland andra äldre zoologer vid
Lunds universitet märkas de båda entomologerna J. W. Zetterstedt (1785—1874)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
