Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Mekanik och matematisk fysik. Av C. W. Oseen - Astronomi. Av Karl Bohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASTRONOMI.
577
i talrika fall för till målet. —• I samband härmed må nämnas H. Petrinis (f.
1863) arbeten över potentialfunktionens derivater.
Genom grundlösningsmetoden återföres ett stort antal av de för den
matematiska fysiken viktiga matematiska problemen till en enda uppgift, lösningen
av en s. k. lineär integralekvation. Den allmänna lösningen till detta problem
gavs år 1900 av Fredholm. Intet från Sverige utgånget matematiskt arbete
har på den internationella vetenskapen utövat ett så starkt inflytande som
denna Fredholms lösning. De lineära integralëkvationernas teori blev
därigenom för ett årtionde ett av de centralaste, ivrigast bearbetade kapitlen
av matematiken.
Inom den rationella mekaniken faller Sonja Kovalevskis (1853—91)
berömda upptäckt av ett nytt lösbart fall i frågan om en fast kropps rotation
kring en punkt. En lärjunge till fru Kovalevski är G. Kobb (f. 1863, prof.
vid Tekniska högskolan).
Ingen gren av mekaniken eller den matematiska fysiken har i Sverige varit
föremål för så mycket intresse som hydrodynamiken. Det gäller om äldre tider
såväl som om den nyare och nyaste tiden. Man tar knappt fel, om man häri
ser en påverkan av Sveriges havomflutna, sjö- och älvrika land på dess folk.
På hydrodynamiken var det A. V. Backlund (f. 1845), under påverkan av
norrmannen K. A. Bjerknes (1825—1903), som grundade sitt stort anlagda
försök att mekaniskt förklara de elektromagnetiska företeelserna — och med
dem många andra. Inom samma vetenskapsgren var V. F. K. Bjerknes (f.
1862) verksam under den tid (1893—1907) han tillhörde Sverige. En
lärjunge till Bjerknes är J. V. Sandström (f. 1874), vars verksamhet dock
närmast tillhör meteorologien och hydrografien. Inom hydrodynamiken falla även
V. V. Ekmans (f. 1874, prof. i Lund) huvudarbeten (jordrotationens inverkan
på havsströmmarna, dödvattenfenomenet etc.). Detsamma gäller om Oseen
(turbulensfenomenet, Stokes formel, teorien för en friktionsfri vätskas rörelse etc.).
Olika hydrodynamiska problem ha behandlats av N. Lindskog (f. 1858), O.
Olsson (f. 1861) och N. Zeilon.
Bidrag till elasticitetsteoriens utveckling ha givits av O. Josephson (f. 1870)
och av H. Grauers (f. 1869, prof. vid Chalmerska inst.).
Inom den teoretiska optiken märkas A. Gullstrands (f. 1862, prof. i Uppsala,
nobelpristagare i medicin år 1911) omfattande, praktiskt viktiga
geometriskt-optiska arbeten. Den fysikaliska optiken har bearbetats av G. Lundquist
(f. 1841), som även varit verksam inom värmeläran, samt av Oseen.
Till teorien för elektromagnetismen har II. B. M. Pleijel (f. 1873, prof. vid
Tekniska högskolan) bidragit genom praktiskt och teoretiskt viktiga arbeten
över elektriska vågors fortplantning i ledningar och över det galvaniska
elementet. På samma område föreligga undersökningar av Oseen.
Astronomi.
Det är först vid mitten av 1600-talet, som vi finna den astronomiska
forskningen på ett anmärkningsvärdare sätt representerad i Sverige. Då
grundlades (1649) vårt första astronomiska observatorium av professorn i mekanik
i Uppsala B. Hedræus (1608—59), vilken på egen verkstad synes hava
förfärdigat astronomiska instrument. Han utgav även ett i Leyden tryckt arbete
om det s. k. astrolabium. A. Celsius (1701—44) föranstaltade uppförandet
av ett nytt observatorium i Uppsala (1740), vilket blev ganska rikligt
försett med instrument. Då den franska gradmätningsexpeditionen under
Mau-pertius’ ledning år 1736 avgick till Lappland, blev Celsius frivillig deltagare
i densamma. Han var även den förste, som fäste uppmärksamheten vid norr-
37—1234S3. Sveriges land och folk. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
