Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Meteorologi och hydrografi. Av N. Ekholm och A. Wallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METEOROLOGI OCII HYDROGRAFI.
581
ledning utförda meteorologiska iakttagelserna dels att upprätthålla en telegrafisk
väderlekstjänst i ändamål att meddela allmänheten möjligast fullständiga och
tillförlitliga uppgifter om den förhandenvarande och instundande väderleken,
särskilt med avseende på sjöfartens och jordbrukets behov. Väderleksutsikter
för närmaste dygn började utsändas år 1880, men stormvarningar till Sveriges
västra kust först år 1905. De utsträcktes småningom också till sydkusten, och
år 1913 beslöts att anordna sådana också på rikets ostkust. (Jfr sid. 41.)
Stormvarningsstationerna ha upprättats av F. Trybom (1850—1913) till tjänst
för fisket och övervakas av Lantbruksstyrelsen i samråd med Meteorologiska
centralanstalten. R. Rubenson (1829—1902), H. E. Hamberg (f. 1847) t. o. m.
1913 och N. Ekholm (f. 1848) fr. o. m. 1914 blevo denna anstalts föreståndare.
År 1865 anordnades i Uppsala under inseende av G. Svanberg (1802—82) och
ledning av Rubenson en serie av meteorologiska iakttagelser varje timme dygnet
om, utförda av frivilliga iakttagare, mest studenter. År 1868 ersattes dessa till
större delen av självregistrerande instrument, konstruerade av A. G. Theorell
(1834—75). En del företeelser, såsom moln, åska och norrsken, måste dock
fortfarande inregistreras genom personlig iakttagelse. På detta sätt uppstod i
Uppsala ett s. k. första "klassens meteorologiskt observatorium, det första i Sverige.
År 1873—1907 var H. H. Hildebrandsson (f. 1838) dess föreståndare och efter
honom F. Åkerblom (f. 1869). År 1878 blev detta observatorium, som dittills
utgjort en avdelning av det astronomiska, en självständig institution och dess
föreståndare professor i meteorologi.
År 1870 anordnade K. B. Lilliehöök (1809—90) ett regelbundet system av
iakttagelser över isförhållandena i svenska farvattnen, vilka iakttagelser utföras
av de under Lotsstyrelsen lydande tjänstemännen.
I början av 1870-talet upprättade Hildebrandsson under medverkan av
hushållningssällskapen ett system av s. k. fjärde klassens stationer, vid vilka
gjordes anteckningar om isförhållanden, åskväder, frostnätter samt fenomen i
växt-och djurriket. Detta system blev längre fram ställt under Meteorologiska
centralanstaltens ledning. Vidare anordnade han vid samma tid ett internationellt
system av iakttagelser på molnens, särskilt fjädermolnens, gång. År 1878
upprättade, också under medverkan av hushållningssällskapen, H. E. Hamberg ett
system av s. k. tredje klassens stationer, huvudsakligen för daglig uppmätning
av nederbörden men delvis även för iakttagelse av lufttemperaturen m. m. Detta
system står ävenledes under Meteorologiska centralanstaltens ledning. Under
åren 1876—97 utfördes vid denna anstalt av Hamberg en specialundersökning
över skogarnas inflytande på Sveriges klimat.
Är 1878 inrättades en Nautisk-meteorologisk byrå, vilken övertog inseendet
över ovannämnda av Erdmann och Kreuger inrättade stationer samt fick till
åliggande att övervaka de meteorologiska iakttagelserna på dessa och en del
andra fyrar och på oceangående fartyg samt leda en del vattenståndsmätningar
och andra hydrografiska iakttagelser vid Sveriges kuster och i dess insjöar. (Byrån
har även andra funktioner.) Dessutom utföras sedan mitten av 1800-talet,
numera under Lotsstyrelsens ledning, vid alla större fyrar regelbundna iakttagelser
över vind och väderlek. Vindmätare finnas numera på åtskilliga fyrar samt vid
de flesta av ovannämnda kontrollstationer för stormvarningarna.
Vid Lunds astronomiska observatorium finnas sedan 1890-talet flera
självregistrerande meteorologiska instrument och i Stockholm sedan 1907 tre av
Stockholms stad bekostade stationer med självregistrerande instrument, nämligen vid
Epidemisjukhuset, Slussen och Skanstull. På dessa tre ställen registreras
luftens temperatur och fuktighet samt nederbörden, på de båda förstnämnda
därjämte vindens riktning och hastighet samt dessutom vid Epidemisjukhuset
solskenet och vid Skanstull lufttrycket. Även i Kiruna finnes sedan flera år
tillbaka en meteorologisk station med flera självregistrerande instrument. År 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
