Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v.
SAMHÄLLSRÖRELSER.
I så gott som alla civiliserade länder karakteriseras vår tid av
djupgående strömningar, avseende samhällets reformerande (eller omstörtande)
— olika andra tiders därutinnan, att de trängt ned ända till nationernas
massor. I Sverige, med dess höga folkbildning och sekelgamla politiska
frihet, hava dessa rörelser vunnit stor styrka, om än också på detta
område, liksom så ofta annars, framträda egendomliga drag, vittnande om
att vårt folks utveckling fortfarande i mångt och mycket går sina egna
vägar.
Av dessa samhällsströmningar hava i vårt land tilldragit sig mesta
intresset arbetarrörelsen, den religiösa rörelsen, kvinnofrågan samt
nykterhetsverksamheten.
Under avdelningen Arbetarefrågor och Socialpolitik återfinnes nedan en
utförlig behandling av arbetarrörelsen.
Vad den religiösa rörelsen angår, lämnas några data i det föregående,
under avd. Kyrkliga förhållanden samt nedan under art. K. F. U. M.
och K. F. U. K. Erinras bör här, att denna mäktiga folkrörelse har sträckt
sitt inflytande till många områden av vårt sociala liv. För första gången,
åtminstone sedan Engelbrekts dagar, har här i vårt land en omfattande
samhällsrörelse uppsprungit ur folkets eget djup. För Sverige
egendomligt är, att detta skett på det religiösa området, alltså varken på det
politiska eller det sociala. Men en gång väckt, skall det nya livet
säkerligen skaffa sig också andra former än de religiösa — såsom för övrigt
redan har skett.
Den folkuppfostrande kraften hos en dylik rörelse ligger i öppen dag.
Även från ekonomisk synpunkt har väckelsen haft stor betydelse
genom sitt främjande av arbetsamhet, sparsamhet och ekonomisk omtanke.
Vad angår kvinnofrågan samt nykterhetsfrågan skall här ägnas
vardera en egen något fylligare redogörelse.
38—123483. Sveriges land och folk. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
