Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Organisationsväsen - Arbetarnas fackorganisationer av O. Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGANISATIONSVÄSEN.
605
ganisationer; härigenom lades grunden till det nära samband och
samarbete, som består mellan den fackliga och politiska arbetarrörelsen i
Sverige. Genom de ekonomiskt dåliga åren på 1880-talet och det därav
vållade trycket på lönenivån bragtes arbetarna ävenledes till insikt om
den fackliga sammanslutningens fördelar, vartill kommo de erfarenheter,
som inhämtades från den äldre och mera framskridna
fackföreningsrörelsen i våra södra grannländer, Danmark och Tyskland.
Organiserad efter dessa förebilder, ansluter sig den svenska
fackföreningsrörelsen till den anglogermanska typen av den fackliga
arbetarrörelsen. Ett yrkes utövare sammansluta sig sålunda till en fackförening på
platsen; denna kan i sin tur bestå av flera sektioner eller verkstadsklubbar
alltefter olika yrkesspecialiteter och skilda större arbetsställen.
Fackföreningarna äro å sin sida såsom avdelningar sammanslutna i
fackförbund, som antingen äro rena yrkesförbund, såsom Träarbetareförbundet,
vilket består av träarbetare inom olika industrier, eller industriförbund,
såsom Textilarbetareförbundet, vilket rekryterar sina medlemmar från de
olika yrkesspecialiteterna inom landets textilindustri. De flesta
fackförbunden hava i sin ordning bildat en gemensam centralorganisation,
Landsorganisationen, vilken huvudsakligen fungerar som återförsäkringsanstalt
vid lockouter och vissa av Landsorganisationen godkända strejker, som
omfatta mer än 3 % av vederbörande fackförbunds medlemsantal.
Samhörigheten mellan fackföreningsrörelse och socialdemokratien består däri,
att det politiska partiets lokala filial, arbetarkommunen, merendels består
av fackföreningarna på orten. Varje sådan kan med enkel majoritet
avgöra sin anslutning till arbetarkommunen; minoriteten äger dock
reservationsrätt och därmed befrielse från avgifter till partiet.
Fackförbunden och Landsorganisationen hava numera intet som helst
organisatoriskt samband med partiet utom den personalunion, som uppkommer
därigenom, att talrika fackliga funktionärer bekläda förtroendeposter
inom partiet samt socialdemokratiska mandat inom Riksdagen och
kommunalrepresentationerna.
Det första fackförbundet, typografernas, bildades redan 1886. Därefter
tillkommo flera i rask följd, särskilt under de goda tiderna och det stora
uppsvinget inom den svenska industrien i slutet av 1890-talet. Då
Landsorganisationen trädde i verksamhet den V4 1899, omfattade den 11 fackförbund med
431 avdelningar och 27 371 medlemmar. Hela den svenska fackföreningsrörelsens
numeriska utveckling under senare tid framgår av följande tablå:
ifl Medlemsantal
1890 ............8 392
1895 ............15 191
1900 ............65 829
1905 ............104 080
1906 ............179 644
1907 ............230 667
1908 ............212 901
1909 ............147 891
1910 ............117 981
1911 ............113 898
191 2......121 509
1913 ............135 977
1914 ............140 503
Efter en snabb stegring av medlemsantalet under högkonjunkturen 1905—07,
under vilket sistnämnda år inemot hälften av samtliga lönarbetare inom industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
