Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Arbetskonflikter. Av E. Sjöstrand - Medling och skiljedom i arbetstvister. Av H. Elmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612
V. S AMHÄLLSRÖRELSER.
Tämligen ringa har antalet konflikter rörande föreningsrätten varit (50), större
däremot antalet strider om införande av kollektivavtal. Ett stort antal
konflikter har rört sig om arbetares antagande och avskedande.
Med avseeade å konflikternas resultat må följande siffror meddelas:
Antal arbetsinställelser, som avslutats
Frågan rörande organisationsväsendets inverkan på resultatet har gjorts till
föremål för särskild undersökning, varur framgått, att arbetarna haft vida
mindre framgång i konflikter, där organisation saknats å deras sida, än där motsatsen
varit fallet. I allmänhet har detsamma visat sig gälla för arbetsgivarna.
Den officiella konfliktstatistiken meddelar bland annat även särskilda
uppgifter rörande avtalsbrott vid arbetsinställelser, sättet för konflikternas
biläggande — förhandling, medling och skiljedom -— samt arbetsnedläggelser vid Statens
och kommuners arbeten.
Rörande de stora konflikterna 1909 må ur en särskilt utarbetad redogörelse
följande statistiska uppgifter meddelas. Av storstrejken och därmed sammanhängande
lockouter berördes omkring 8 000 arbetsställen samt c:a 300 000 arbetare.
Företagarnas sammanlagda ekonomiska förlust beräknas hava uppgått till åtminstone
25 milj. kronor. Arbetarnas förlorade arbetsdagar skulle hava belöpt sig till
11 071 000, varav 3 945 000 komma på lockouterna och återstoden på strejker.
Fördelas hela antalet förlorade arbetsdagar på samtliga 300 000 berörda arbetare,
så uppgår medeltalet förlorade arbetsdagar pr arbetare till 37 eller l1/3 månad.
Med beräkning av ett värde pr arbetsdag av 3’6i kr. blir den ekonomiska
förlusten pr arbetare 130 kr. eller för samtliga arbetarna 39 milj. kr.
Behovet att finna utvägar till lösande av tvister mellan arbetsgivare
och arbetare, att förekomma arbetsinställelser, strejker och lockouter,
samt bilägga utbrutna sådana, har även i Sverige länge gjort sig gällande.
Sverige är dock alltjämt ett av de få länder, som ännu sakna speciella
institutioner, industri- eller yrkesdomstolar, för avdömandet av
rättstvister (d. v. s. rörande tillämpningen av ett gällande avtal) mellan
arbetsgivare och arbetare. Även på intressetvisternas område (då det gäller
bestämmandet av nya avtalsvillkor) liksom överhuvud taget i fråga om
arbetsinställelsers förekommande och biläggande hava parterna,
arbetsgivarna och arbetarna, i det längsta varit hänvisade till sig själva utan
något ingripande, i lagstiftnings- eller annan väg, från Statens sida. Först
genom 1906 års lag om medling i arbetstvister (se nedan) har en
förändring härutinnan inträtt.
Frivilliga anordningar för medling och skiljedom. Under sådana
förhållanden är det helt naturligt, att i Sverige under de senaste årtiondena
arbetsinställelserna till såväl antal som omfattning varit förhållandevis
betydande (sid. 610 ff.). Insikten om de skadliga verkningarna av dessa
upprepade arbetsinställelser, ofta föranledda, av de obetydligaste
anledningar, började emellertid snart nog framstå för både arbetsgivare och
enligt arbetsgivarnas villkor.....634
» arbetarnas fordringar ..... 635
genom kompromiss.........728
med okänt resultat.........115
Medling ocli skiljedom i arbetstvister,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
