Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Medling och skiljedom i arbetstvister. Av H. Elmquist - Arbetsavtal och kollektivavtal. Av E. B. Rinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAVTAL OCH KOLLEKTIVAVTAL.
617
Därjämte innehöll det framlagda förslaget till lag om kollektivavtal vissa
föreskrifter om förhandling under opartisk ledning, innan enligt lagen tillåten
arbetsinställelse skulle få inträda.
Riksdagens särskilda utskott förordade regeringsförslagen med vissa jämkningar,
bl. a. förbud mot arbetsinställelse under avtalstiden utom beträffande s. k.
sympatistrider, men fogade därtill ett förslag till utvidgad lagstiftning om
medling i arbetstvister, åsyftande, med bibehållande av de nuvarande
förlikningsmännen, en förlikningskommission för hela riket för större tvister om slutande
av kollektivavtal. Vidare skulle stadgas uttryckligt åläggande för tvistande
parter att hörsamma kallelse till förhandling. Förlikningskommissionen skulle i
fall av enighet äga att offentliggöra av densamma framställda medlingsförslag
till tvisters lösning. Varken dessa förslag eller de motioner, som i samband
därmed väcktes inom Riksdagen, ledde emellertid till något resultat.
Frågan om ytterligare lagstiftning på detta område förelades ånyo 1911 års
riksdag. Därvid upptog Regeringen såsom sitt förslaget om en utvidgad
lagstiftning om medling i arbetstvister, ehuru med vissa ändringar. Ett viktigt
tillägg var sålunda föreslaget därutinnan, att förbud skulle föreskrivas mot
vidtagande eller utvidgande av arbetsinställelse, sedan kallelse utfärdats av
förlikningsman och intill dess förhandlingarna slutförts och visat sig resultatlösa, dock
under viss maximitid. I ett annat tillägg ålades parterna viss varskoningstid
(minst 7 dagar), innan arbetsinställelse finge vidtagas. Förlikningskommissionens
uppgift var nu preciserad till att avse arbetstvister, som innebure synnerlig fara
för arbetsfreden, och skulle i vissa fall även gälla andra tvister än sådana om
slutande av kollektivavtal. I det samtidigt framlagda förslaget till lag om
kollektivavtal var infört förbud mot arbetsinställelse under avtalstiden utom i fråga
om s. k. sympatistrid. Ej heller denna gång kom någon ny lagstiftning för
arbetsfredens stärkande och arbetstvisters lösning till stånd. Frågan har sedan
dess varit vilande, men är nu (dec. 1915) åter under utredning.
Arbetsavtal och kollektivavtal.
Arbetsavtal och tjänsteavtal. Någon på nutida förhållanden direkt
tillämplig lagstiftning angående arbetsavtalet finnes icke i Sverige. Vissa
tjänsteavtal regleras dock ännu genom legostadgan av den 23 november
1833, som lagstadgar husbondeväldet å den ena sidan och
tjänstehjonsställningen å den andra.
Inom industrien och flertalet av de övriga arbetsområden, å vilka nu nämnda
författning tidigare ägde tillämpning, är arbetsavtalet emellertid icke längre ett
tjänsteavtal i det nutida Sverige. Industriarbetaren förrättar mot
överenskommen avlöning ett visst, till art, tid och omfång mer eller mindre noga bestämt
arbete. Därunder står han visserligen i en underordnads förhållande till
arbetsgivaren och hans ställföreträdare, men enligt sakens natur endast på samma sätt
som den underordnade tjänstemannen till den överordnade. Arbetsgivaren
betraktas icke längre såsom husbonde av arbetaren, och denne anser sig ej
heller såsom tjänare. Utom den bestämda arbetstiden har arbetaren inga
särskilda personliga förpliktelser mot arbetsgivaren, och utom denna tid kunna
de mötas såsom likställde. Den lagstadde tjänaren i familjen och delvis ännu
inom jordbruket upplåter däremot genom avtalet sina personliga krafter till
förrättande av ett arbete, som icke kan så noga begränsas i nyssnämnda avseenden,
särskilt icke med hänsyn till tiden i varje fall. Härigenom, samt ofta till följd
av ersättningens utgående till avsevärd del uti bostad och kost, blir förhållandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
