Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Arbetsavtal och kollektivavtal. Av E. B. Rinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAVTAL OCH KOLLEKTIVAVTAL.
619
eningsrätt börjat erkännas av arbetsgivarna, kom den kollektiva
avtalsformen till användning inom den svenska industrien i en relativt stor
utsträckning, särskilt sedan jämväl arbetsgivarna börjat sammansluta sig i
organisationer, genom vilka kollektiviteten också på deras sida kunde komma
till uttryck i avtalen. Sin höjdpunkt hade kollektivavtalets utbredning nått
vid 1909 års ingång, då hela antalet sådana avtal uppgick till åtskilligt
över 2 000 och antalet därav berörda arbetare till över 300 000, varmed i
den officiella statistiken avses icke blott de arbetare, som genom dessa
avtal omedelbart förpliktas, utan över huvud alla, vilkas
arbetsförhållanden kunna anses faktiskt, om ock endast indirekt reglerade genom avtalen.
Efter masslockouten och storstrejken 1909 nedgick antalet kollektivavtal
och därav berörda arbetare ganska avsevärt. Under senaste år har dock
arbetarantalet åter börjat stiga, dels genom upprättande av nya avtal och
dels därigenom, att avtal, som efter storstrejken upphört att gälla, ånyo
börjat tillämpas, sedan de upplösta fackföreningarna återupptagit sin
verksamhet.
Antalet gällande kollektivavtal uppgick den 1 jan. 1915 till 1 408 och antalet
därav berörda arbetare till 244 390. Nedanstående tablå utvisar avtalets
utbredning inom olika näringsgrupper:
Antal den 1 jan. 1915
v,.. - p-ÄIlande därav berörda
Näringsgrupper gauanae
kollektiv- arbets- , ,
. , • arbetare
avtal givare
Malmbrytning och metallindustri...... 146 804 63 613
Jord- och stenindustri........... 92 237 22 050
Trävaruindustri och skogshantering..... 171 458 20 328
Pappers- och grafisk industri ........ 78 605 21 367
Livsmedelsindustri och jordbruk...... 229 940 19 490
Textil- och beklädnadsindustri....... 95 768 23 260
Läder-, hår- och gummivaruiudustri..... 98 756 11743
Kemisk-teknisk industri.......... 47 47 5 275
Byggnadsverksamhet............ 203 2 568 23 332
Allmänna arbeten............. 24 30 1794
Handel och varulager ........... 34 128 1240
Land- och sjötransport........... 169 450 29 924
Annan yrkesrörelse............. 22 377 974
Snmma 1408 8168 244 39»
Under året 1914 träffades inalles 226 kollektiva avtal, av vilka c:a 48 %.
in-gingos mellan organiserade arbetsgivare och arbetare och ungefär lika många
mellan oorganiserade arbetsgivare och organiserade arbetare; i 4 % av samtliga
fall var ingendera parten ansluten till organisation, vilket sistnämnda förhållande
utvisar, att även mera tillfälliga sammanslutningar kunna vara avtalsmässiga.
Med avseende på " giltighetsområdet är i regel det största antalet kollektivavtal
begränsat till ett enskilt företag eller arbetsställe. Men i den mån avtalen
genom- organisationernas uppträdande å båda sidor övergått till att bli
yrkesavtal, har dock det lokala giltighetsområdet utvidgat sig, så att efter hand,
oavsett mellanformer, uppkommit även orts- och riksavtal.
Ett tjugotal riksavtal, omfattande samtliga till de avtalsslutande
organisationerna hörande arbetsgivare "och arbetare inom hela landet, voro gällande’vid
1914 års utgång. De kollektiva avtalens giltighetstid växlar i Sverige mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
