Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Arbetslöshetsfrågan. Av O. Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖSHETSFRÅGAN.
625
Arbetslöshetsfr&gan.
I alla länder inom den tempererade zonen är arbetstillgången på
arbetsmarknaden beroende av klimatet på så sätt, att arbetstillgången under den kalla
årstiden minskas inom de näringsgrenar, för vilka kyla medför antingen ett
fullständigt avstannande, såsom för jordbruket, eller ett avsevärt försvårande, som
för byggnadsverksamheten och därmed sammanhängande industrier. Denna
växling av arbetstillgången under olika årstider eller säsongföreteelsen är givetvis
ännu mera markerad i ett land med så nordligt läge som Sverige. Vår långa
och kalla vinter förminskar emellertid arbetstillgången icke blott inom de ovan
nämnda naturliga säsongnäringarna, jordbruket och byggnadsverksamheten, utan
även — genom vintermörkrets och isläggningens direkta och indirekta inverkan
— arbetstillgången inom sådana näringsgrenar, vilkas driftsteknik eljest är
tämligen oberoende av temperaturens växlingar, såsom t. ex. de stora
malmexport-fälten, sågverken och cellulosafabrikerna i norra Sverige, vidare skeppsvarven,
hamnarbetet, åkerirörelsen m. fi. Denna minskning av arbetstillgången går i
första hand ut över de många grov- och hjälparbetare, som sysselsättas inom
dessa industrier, och vilka avskedas för vintern såsom mindre behövliga under
den döda säsongen. Alla arbetare inom jordbruket och byggnadsverksamheten
samt den stora massan icke yrkeslärda arbetare, d. v. s. flertalet av Sveriges
kroppsarbetande befolkning, äro därför i utpräglad grad säsongarbetare.
Under sådana förhållanden vore ju en mycket omfattande och långvarig
arbetslöshet under vintern att befara i Sverige. Så är dessbättre icke fallet redan
av det skälet, att skogsbruket i största delen av landet, särskilt i Norrland,
under vintern erbjuder rikliga arbetstillfällen, varav såväl den jordbruksidkande
befolkningen som tillvandrade lösarbetare från industridistrikten i stort antal
regelbundet begagna sig. Inom jordbruket har också arbetslösheten hittills varit föga
framträdande, enär dels detta till alldeles övervägande grad består av smärre
brukningsdelar, vilkas skötsel i regel ombesörjes av ägaren och hans familj, dels
de större gårdarnas arbetsbehov vanligen tillgodoses genom fasta årsarbetare
(drängar och pigor), varigenom lantbrukaren undgår den brist på arbetskraft, vilken
under skördetiden på sensommaren bereder jordbruket svårigheter, samt hans
tjänstefolk arbetslöshet under vintern. Säsongarbetslösheten inom övriga
näringsgrenar minskas vidare därigenom, att så stor del av den svenska industrien och
i synnerhet några av de viktigaste säsongindustrierna (sågverk, tegelbruk,
sockerbruk) äro förlagda till landsbygden. De arbetslösa ha där lättare att skaffa sig
vinterarbete i skogarna samt äga dessutom merendels ett ekonomiskt stöd genom
tillgång till egna eller billigt upplåtna bostäder med tillhörande mindre jordbruk
eller trädgårdstäppa. Trots dessa motverkande faktorer gör sig
säsongarbetslösheten särdeles kännbar på den svenska arbetsmarknaden, särskilt bland de i
städerna boende grovarbetarna, vilka under vintern i regel icke kunna skaffa
sig annat arbete än tillfälligt sådant som snöskottning, isupptagning o. dyl.
De stora olägenheter, som vidlåda säsongarbetslösheten, växa under ekonomiska
kristider till ett verkligt socialt nödläge för arbetareklassen. Till de
säsongarbetslösas skara, vilken under kristider har mindre utsikter än eljest att under
vintern få tillfällig sysselsättning inom andra yrken, sälla sig då alla de
konjunktur- eller krisarbetslöshetens offer, vilka förlorat sin anställning genom
produktionens inskränkning eller företagens nedläggande. En sådan situation
förelåg i Sverige liksom i övriga industriländer under den sista allmänna depressionen
på världsmarknaden under åren 1908 och 1909. Förhållandet mellan tillgång
och efterfrågan på arbetskraft blev härunder så betänkligt rubbat på den svenska
arbetsmarknaden, att Regeringen föranstaltade om tvenne arbetslöshetsräkningar,
vilka ägde rum i januari 1909 och 1910 på samma dag i alla städer och större
40—123483. Sveriges land och folk. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
