Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Egnahemsrörelsen. Av A. Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGNAHEMSRÖRELSEN.
637
verksamhet varit riktad i första rummet på bostadslåneförmedling, men
hushållningssällskapens på låneförmedling tör jordbruk.
Största antalet eller c:a 2/3 av samtliga med statslån belånade
jordbruksegnahem äro emellertid äldre, redan bebyggda lägenheter, företrädesvis
torp, vilka tack vare egnahemslånen kunnat friköpas och bli innehavarens
egendom. Endast ett mindre antal lägenheter äro nyutbrutna och
nybe-byggda jordlotter, sålunda i egentlig mening nya egnahem.
På de sista åren har emellertid upptagits en i flera fall lovande
verksamhet för att genom styckning av större välbelägna egendomar bilda
kolonier av nya mindre jordbruk. Ett betydelsefullt steg för
understödjande av denna verksamhet togs vid 1907 års riksdag genom bildandet av
den förut omnämnda jordförmedlingsfonden, varur lån utgå företrädesvis
åt bolag och föreningar, som oegennyttigt arbeta i egnahemsrörelsens
tjänst, för inköp och styckning av större egendomar till småbruk och
tomter. Lån utgå intill 4/B av egendoms värde och löper med 4 % ränta. I
regel skall lån vara inbetalt inom fem år. Fondens belopp uppgick den
31 dec. 1915 till 3 0 9 3 9 90 : 52 kr.
Utnyttjandet av fondens möjligheter är beroende av privat initiativ och
har hittills väsentligen skett av de genom Nationalföreningen mot
emigrationen i ett flertal län bildade egnahemsbolagen och några från denna
fristående egnahemsbolag och egnahemsföreningar, av vilka särskilt
egna-lieinsföreningarna i Malmöhus och Kristianstads län utövat en omfattande
och framgångsrik verksamhet.
Principen för dessa bolags och föreningars verksamhet har varit en
sunt affärsmässig skötsel av jordstyckningen i bestämd motsats till såväl
den överdrivna spekulationen i småbruksjord å ena sidan som vissa
välgörenhetstendenser i egnahemsrörelsen å den andra.
Å koloniserade egendomar ha av sakkunniga personer uppgjorts väl
avvägda styckningsplaner, varvid man särskilt undvikit att för hårt
sönder-stycka jorden, utan sörjt för en hälsosam blandning av mindre och något
större bruksdelningar. Flerstädes ha vidtagits i förhållande till företagens
resurser omfattande åtgärder för avdikningar och väganläggningar inom
resp. kolonier. I några fall, och i stort sett med framgång, har bolaget
eller föreningen lett byggnadsverksamheten inom resp. kolonier, varvid
genom enhetliga materialinköp, standardisering av byggnadstyper,
uppgörande av entreprenader, omfattande fullständiga byggnader för ett
flertal lägenheter o. s. v., kostnaderna kunnat nedbringas.
Sedan affärerna å en egendom avvecklats, har man sökt följa koloniens
utveckling, sörja för undervisning, organisera föreningsväsen, man har
ingripit till förbättring av jord, som visat sig vara i behov därav, genom
diknings- och gödslingsanslag o. s. v.
Samtliga nu nämnda företag ha sin största betydelse genom det ofta
vanskliga pioniärarbete de utfört. För en planmässig verksamhet i större
skala lia de ekonomiska resurserna i regel icke räckt till. Utvecklingen
hittills ger emellertid gott hopp om, att rörelsen skall kunna tillföras det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
