Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Bostadsfrågan. Av G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646 V. S AMHÄLLSRÖRELSER.
och åter andra blevo registrerade enligt 1895 års lag om ekonomiska
föreningar. På senaste tid har intresset för bildande av bostadsföreningar
enligt moderna principer — efter tyskt och engelskt mönster — samt på
en bredare basis ånyo väckts genom ett av Centralförbundet för socialt
arbete taget initiativ. Vid ett av förbundet anordnat möte på hösten
1914 tillsattes en kommitté, som ett år därefter framlade förslag till
mönsterstadgar för föreningar samt byggnadsplaner för uppförande av
bostäder dels å Bromma-området, dels i Stockholm. Ett antal personer har på
grundval av detta förslag ingivit framställning till Stadsfullmäktige i
Stockholm om finansiellt understöd åt ett företag i överensstämmelse med
omnämnda förslag.
I Stockholm nådde denna äldre föreningsrörelse sin höjdpunkt på 1880-talet
under intryck av särdeles svåra bostadsförhållanden. Det var i regel välsituerade
personer, som deltogo i denna rörelse. Var och en av medlemmarna ägde sin
lägenhet och de hade insatt omkring 30 % av kapitalet. Vid 1910 års slut
funnos i Stockholm 61 bostadsföreningar med 77 fastigheter till ett
taxeringsvärde av över 16 milj. kr. och innehållande 2 041 lägenheter, vari bodde nära
8 000 personer. Att denna en gång blomstrande rörelse efterhand avstannade
berodde på olämplig lagstiftning, för höga avgifter och räntor m. m. På sin
tid bidrog rörelsen emellertid att väsentligt öka bostadstillgången. Ett företag,
som anlagts på en annan basis och synes hava goda utsikter för en gagnande
verksamhet, är bostadsföreningen »Framtiden», som i Enskede uppfört större
boningshus efter en tilltalande och praktisk plan.
I Göteborg har också funnits ett äldre bostadsföretag, den år 1872 bildade
Arbetarnas byggnadsförening, vilken tydligen bildades med ett danskt exempel
som mönster. Medlemmarna inbetalte vissa veckobidrag under 10 år och fingo
deltaga i utlottningen av husen. Genom livlig anslutning och billiga tomtköp av
staden kunde 24 hus uppföras enligt den s. k. landshövdingshustypen, som i
Göteborg befunnits så fördelaktig (nedre våningen av sten, de övre av trä). När
bostadsbristen avtog upplöstes föreningen och fördelades då en betydlig
reservfond, i strid mot mångas önskningar, bland medlemmarna. De gynsamma
ekonomiska resultaten av detta företag ha föranlett, att många smärre föreningar
av liknande slag tillkommit, såväl i Göteborg, där deras antal skattas till omkring
200, som även på åtskilliga andra platser. Helt nyligen har bildats en
bostadsförening i staden med ändamål att anskaffa tomter och byggnadslån för
uppförande av flerfamiljshus för föreningens medlemmar. I den mån sådana kunna
erhållas, skola medlemmarna efter eget val uppdelas i sektioner bestående av
högst lika många medlemmar som antalet lägenheter i det hus, föreningen
planerat för sektionen. Alla avtal om jordupplåtelse och lån skola avslutas direkt
av sektionen, vilken jämväl, ehuru under föreningens medverkan, skall ombesörja
bostadshusets uppförande. Föreningens medlemmar äro i allmänhet anställda i
stadens eller statens tjänst.
På senare tider ha uppstått föreningar av andra typer, främst avseende egnahems
byggande. Sådana finnas särskilt i förstadssamhällen invid de större städerna
samt i utkanter av de mindre. Exempelvis i Västerås ha bildats föreningar, som
avse att inköpa lämpliga jordområden, vilka styckas i tomter, som inköpas av
medlemmarna. När denna uppgift är fylld, upplöses föreningen eller besörjer
allenast vissa uppgifter såsom renhållning, gatuanläggning m. m. På andra håll
ha bildats egnahemsföreningar, som bistå sina medlemmar ifråga om såväl tomter
som byggnadsmedel (se Egnahemsrörelsen, sid. 637).
Om statslån till egna bostadslägenheter se Egnahemsrörelsen och II, 135 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
