Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Levnadskostnader. Av E. Sjöstrand - Kooperativa företag. Av G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(654
V. SAMHÄLLSRÖRELSER.
Denna undersökning baseras liksom den förut i Stockholm för åren 1907—08
anställda på hushållsboksmetoden.
Se i övrigt art. Seder o. levnadssätt, sid. I, 155.
Kooperativa företag.
En ungefärlig uppfattning av dessa företags utbredning kan erhållas
genom en år 1912 upprättad statistik. Enligt denna registrerades åren
1897—1911 ej mindre än 5 896 föreningar för ekonomisk verksamhet,
varav likväl 551 sedan blivit upplösta. Av detta antal kunde 3 800 sägas
höra till arbetarkooperationen, varav 1 585 byggnadsföreningar och 1 187
konsumtionsföreningar, medan återstående 2 096 föreningar räknades till
jordbrukskooperationen.
I förhållande till folkmängden har Jämtlands och Gottlands län att
uppvisa det största antalet föreningar, det minsta finnes i Blekinge ocli
Jönköpings län.
Antalet nybildade föreningar var störst år 1907 (729) och uppgick
1911 till 323. Antalet upplösta föreningar var störst inom de till
arbetarkooperationen hörande företagen — 443 (11-6 %) — och uppgick
bland jordbrukareföretagen till allenast 108 (5-2 %).
Arbetarkooperationen. De från social och ekonomisk synpunkt viktigaste
företagen inom denna grupp äro konsumtionsföreningarna, vilka 1912 beräknades
till omkring 800 med 125 à 135 tusen medlemmar.
Förutom dessa föreningar funnos ett antal handelsaktiebolag bildade av och för
arbetare, varom mera nedan.
Konsumtionsföreningarna äro i Sverige liksom i andra länder sammanslutningar
av konsumenter i syfte att på ett ekonomiskt och för alla lika fördelaktigt sätt
anskaffa livsmedel och andra förnödenheter samt driva därmed sammanhängande
tillverkning av olika slag.
Konsumtionsföreningar bildades redan under 1860—70-talen efter engelska
förebilder och åtskilliga av dessa kvarleva ännu. På 1880-talet fingo de en
kraftig utveckling genom de s. k. arbetarringarna, men när dessa företag, som
avsågo arbetarnas ideella och ekonomiska höjande, gingo tillbaka, inträffade ett
stillestånd intill dess år 1899 det svenska Koojierativa förbundet bildades (se
nedan). Sedan dess har utvecklingen varit beständig.
Föreningarna ha sin största utbredning i trakter med talrik industribefolkning,
särskilt vid bruk med fabriker å landsbygden. I de större städerna äro föreningarna
yngre och ha, på grund av konkurrensen med den privata handelsverksamheten
och befolkningens rörlighet, ej uppvisat lika stor framgång. Det övervägande
antalet medlemmar utgöres av arbetare, ehuru även, på senare åren .i växande
grad, jordbrukare, mindre löntagare, fiskare och andra yrkesgrupper i icke ringa
utsträckning anslutit sig. Rörelsen äger icke någon partipolitisk färg. Några få
föreningar ha begränsat verksamheten till ett visst yrke (t. ex. järnvägsmän,
underofficerare), varjämte i Stockholm finnes en stor förening, som uteslutande
består av kvinnliga medlemmar.
Föreningarna äro i allmänhet registrerade enligt 1895 års lag om ekonomiska
föreningar, som år 1911 efterträddes av en omarbetad lag. Innan 1895 års lag
tillkom, måste medlemmarna ansvara samfällt för föreningens förbindelser, vilket
i hög grad försvårade verksamheten. Enligt den nu gällande lagen kunna
föreningarna bildas antingen utan personlig ansvarighet eller med en till visst belopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
