Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Kooperativa företag. Av G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(656
V. SAMHÄLLSRÖRELSER.
10—25 kr. var den vanliga. Varje medlem har en röst. Nya medlemmar kunna
när som helst vinna inträde och avgå, ehuru föreningarna kunna bestämma, att
av-gängen ej får äga rum förrän 2 år efter inträdet. Föreningens ledning utövas
även styrelse på 5—7 personer och affärsverksamheten skötes av en föreståndare
med biträden. Medlemsmöten hållas 1—4 gånger om året.
På grund av otydlighet i 1895 års lag var det länge omtvistat, huruvida
föreningarna ägde rätt att handla med utomstående personer, ocli vållade detta
många svårigheter. Genom den lydelse 1911 års lag erhållit äga föreningarna
befogenhet handla med andra än medlemmar, men dock endast mot kontant
betalning.
Föreningarna äro allmänt grundade enligt Rochdalesystemet. Varupriset är
sålunda detsamma som det i orten gängse och överskottet utdelas vid årets slut
— sedan i regel 5 % lämnats som ränta å insatserna och avskrivningar samt
fonderingar med i stadgarna bestämt belopp skett — till medlemmarna i mån av
deras inköp. Kontant betalning tillämpas i alla välskötta affärer; många
undantag förekomma dock, ehuru utvecklingen tenderar mot kontanthandel.
I början av konsumtionsföreningarnas verksamhet begingos många fel i
ekonomiskt avseende, och det är ej att undra över, att ett stort antal föreningar blivit
upplösta (1897—1911 ej mindre än 259, d. v. s. 21’8 % av de registrerade,
vartill komma omkring 170 st. som ej anmält sin upplösning). Ett ej ringa antal
av de upplösta föreningarna ha blivit försatta i konkurs. Anledningar till
misslyckanden äro bl. a. ett utbrett kreditsystem, för ringa insatskapital, som omöjliggör
varuinköp till fördelaktigt pris, bristande ledning m. m. Antalet för varje år
upplösta föreningar har emellertid alltjämt minskats, vilket i ej ringa mån beror
på, att Kooperativa förbundet på olika sätt sökt förmå föreningarna att tillämpa
sunda affärsprinciper.
Anmärkningsvärt är, att åtskilliga av de nu största företagen ursprungligen
begynt som mycket anspråkslösa affärer. Ej sällan har styrelsen själv till en början
handhaft affärerna. Av till Kooperativa förbundet anslutna föreningar hade år
1915 11 föreningar en omsättning av mellan 300—500 000 kr., 5 en
omsättning av mellan 500 000—4 000 000 och 5 över 1 milj. i omsättning, därav 1
över 1 500 000 kr. Den största av dessa, Gävle arbetares konsumtionsförening,
bildades 1899 och började i mycket obetydlig skala med 34 medlemmar och
36 722 kronors omsättning första året. År 1914 hade den 4 350 medlemmar,
156 033 kr. i eget kapital och en omsättning av 1 027 000 kr., vilken 1915
överskridit 1 V2 milj- kr. Föreningen äger 10 speceributiker, 2 köttbutiker, 1
skobutik, 1 mjölkmagasin, charkuterifabrik, svagdricksbryggeri och mejeri. I
överskott har till medlemmarna utdelats 562 280 kr. Föreningen står i nära
samverkan med den framgångsrika Kooperativa bageriföreningen Alfa, Gävle, som
1915 hade 815 000 kr. i omsättning.
En särdeles snabb utveckling har också karakteriserat Kooperativa föreningen
Svea i Hälsingborg, vilken har över 1 milj. kr. i omsättning och flera år i följd
utdelat 7 % å gjorda köp. Föreningen har flera egna fastigheter, vari välordnade
butiker inretts. Huvudaffären med charkuterifabrik m. m. har förlagts i ett
synnerligen tilltalande modernt affärspalats.
Vid sidan av de egentliga konsumtionsföreningarna finnas, särskilt vid sågverk
i norra Sverige och bruk i mellersta Sverige, ett icke oväsentligt antal
handels-aktiebolag, som grundats av arbetare. Åtskilliga av dessa företag ha föga
kooperativ karaktär. Vinsten utdelas ofta till ett ringa antal aktieägare, och nya
sådana mottagas ej. Dessa företag gynnas på sina håll av arbetsgivarna, exempelvis
genom fria lokaler, hjälp vid bokföring, penninglån m. m., och ej sällan står
arbetsgivaren själv i spetsen för desamma. Ehuru de otvivelaktigt ha medfört
mycken ekonomisk fördel för delägarna, ha de dock, på grund av sin odemokratiska
läggning, ej kunnat öva samma fostrande och utvecklande inverkan på arbetarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
