Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Kooperativa företag. Av G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(658
V. SAMHÄLLSRÖRELSER.
för sig vid sidan av den, som genom centralsammanslutningen sker. Däremot
ha hittills de egentliga produktionsföreningarna ej rönt någon större
framgång. Gynnsammast ställa sig erfarenheterna från bageriföreningarna (51 till
antalet 1911), vilka särskilt i landets sydligaste provins spela en ganska
betydande roll i fråga om arbetarnas brödbehov. Till dessa ansluta sig ett mindre antal
slakteri- och charkuteri-, mjölkföreningar m. m. Antalet egentliga
produktions-föreningar uppgick 1911 till 95, däribland ett 20-tal inom träförädlings- och
ett 10-tal inom byggnadsindustrien. En del av dessa föreningar ha bildats under
arbetskonflikter av strejkande arbetare eller genom medverkan av resp.
fackföreningar. Antalet upplösta föreningar har varit jämförelsevis stort (c:a 18 %). Rena
produktionsföreningar vinna ej inträde i Kooperativa förbundet.
En säregen plats intaga stuveriföreningarna, . som av hamnarbetare bildats å
några större hamnplatser. Genom att de sökt förvärva sig monopolställning ha
de kommit att intaga en bemärkt plats inom arbetarrörelsen och på sina håll
framkallat motorganisationer från arbetsgivarehåll. Däremot intaga
kreditföreningarna i vårt land en mycket underordnad plats såväl i fråga om antal som
betydelse.
Angående den socialt betydelsefullaste föreningsformen, näst
konsumtionsföreningarna, nämligen bostadsföreningarna, lämnas uppgifter inom avdelningen
Bostadsfrågan. Såväl till antal som verksamhet intaga slutligen byggnadsföreningarna
en bemärkt plats. Till och med 1911 ha ej mindre än 1 585 sådana föreningar
registrerats och dessutom torde finnas ett stort antal ej registrerade. De allra
flesta av dessa ha till syfte att uppföra lokaler, i främsta rummet till tjänst för
nykterhets- och arbetarrörelsen.
Betydelsen av de nu skildrade kooperativa företagen ligger ej uteslutande i
de stora ekonomiska förmåner, som de bereda sina medlemmar. Även indirekt
ha de en stor uppgift att fylla. De tjäna såsom prisregulatorer i allmänhet
inom handelsverksamheten och ha säkerligen i sin mån förhindrat mången
prisstegring, som eljest sannolikt skulle ha ägt rum. Och genom det personliga arbete,
som föreningarna kräva från styrelseledamöternas sida, komma de att lämna en
praktisk utbildning i affärsfrågor och allmänna angelägenheter åt ett stort antal
arbetare, vilken säkerligen icke kan överskattas.
Jordbrukskooperation. På jordbrukets område är behovet av
sammanslutning för olika ändamål mycket stort, och det är därför anmärkningsvärt, att de flesta
föreningar på detta område äro av jämförelsevis nytt datum. Så har
inköpsföreningarna, som nu till antal och omsättning äro de mest betydande, ej fått riktig
fart i landet förrän från och med 1904. Andelsmejerierna, som för jordbruket
spela en så stor roll, äro däremot äldre; det första bildades nämligen år 1880,
men det var dock först på 1890-talets början, som det fick något större antal
efterföljare. Att döma av antalet registrerade föreningar var det först från och
med år 1904, som någon starkare tendens till sammanslutning bland jordbrukarna
gjorde sig gällande. Nämnda år utgjorde antalet nyregistrerade föreningar 146 och
nådde år 1906 till ett maximum av 210. Under 1911 registrerades blott 43
föreningar.
De 2 096 jordbrukskooperativa föreningar, som åren 1898—1911 registrerades,
skilja sig i avseende på organisationen väsentligt från arbetarnas kooperativa
företag. En hel del av de förra (992 eller 47 %) äro bildade med begränsad personlig
ansvarighet för medlemmarna, och detta torde ha medverkat till att
affärsverksamheten blivit stabil och ett mycket ringa antal måst upplösas (se ovan). Hos
en del av föreningarna framträder en stark tendens till centralisation och det
primära har ej alltid varit de lokala föreningarna. Så är fallet med
inköpsföreningarna. Enskilda personer bildade i olika län centralföreningar, vilka sedan
skapat lokala företag. Samtliga centrala och lokala företag ha sedan
samman-slutit sig till en riksorganisation. För andra slag av föreningar, t. ex. andels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
