Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 2. Kvinnofrågan. Av Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(696
V. SAMHÄLLSRÖRELSER.
nen och de ogifta kvinnorna samt införde kvinnornas valbarhet till
samtliga kommunala institutioner, utom landstingen. De hade förut (sedan
1889) endast haft en viss begränsad valbarhet till skolråd och
fattigvårdsstyrelser. Numera (1915) finnas 81 kvinnliga stadsfullmäktige i Sverige.
Genom sitt deltagande i de kommunala valen välja Sveriges kvinnor
indirekt jämväl medlemmar av Riksdagens Första kammare, och då
stadsfullmäktige i Sveriges fem största städer äro elektorer till denna kammare,
utöva de kvinnliga stadsfullmäktige därstädes direkt politisk rösträtt.
Härigenom finnes en naturlig anknytningspunkt given för en kvinnlig
rösträttsrörelse, och grundandet av en sådan inleder också en ny epok för
kvinnosaken i vårt land. Från att dittills huvudsakligen ha uppställt det
rent liberala kravet på den ogifta medelklasskvinnans tillträde till arbete
med därför erforderlig kompetens och ekonomiska förmåner, övergår
kvinnorörelsen nu i Sverige liksom i de flesta andra kulturländer till att omfatta
jämväl kravet på politiska rättigheter för alla kvinnor. Men därvid
framhållas på samma gång kvinnornas skyldigheter gentemot Staten och
Statens behov av kvinnornas insats i det offentliga livet, vilket gör, att
kvinnor av alla partier kunnat ansluta sig till denna rörelse. 1902 bildades de
första svenska föreningarna för kvinnans politiska rösträtt, 1903 bildades
en landsorganisation, och 1904 anslöt sig denna till den samma år i Berlin
grundade Internationella rösträttsalliansen, som räknar 26 anslutna
länder. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt räknar 1915 215
lokalföreningar, varav 24 filialer, med omkring 16 000 medlemmar, vilka
dock böra sammanräknas med de socialdemokratiska kvinnorna,
Fredrika-Bremer-förbundet och nykterhetsföreningen Yita bandet, om man vill ha
ungefärliga summan av alla för politisk rösträtt organiserade svenska
kvinnor, nämligen 35 000. Efter upprepade motioner i frågan från såväl
höger- som vänsterhåll, alltsedan 1902, begärde Riksdagen 1906 av
Regeringen en statistisk och historisk utredning, vars sista del förelåg färdig
1912. 1906 upptogs frågan på socialdemokraternas, 1907 på det liberala
partiets arbetsprogram. På Första kammarens motstånd föll 1909 en
riksdagsmotion och 1912 en regeringsproposition om rösträtt och valbarhet
för kvinna på samma villkor som för man. Nya motioner i frågan
avslogos 1914. Medan en internationell kvinnorösträttskongress 1911 hölls
i Stockholm, bildades därstädes även en Männens förening för kvinnans
politiska rösträtt. Landsföreningens organisatör och ledare har under en
lång följcl av år varit skolföreståndarinnan Anna Whitlock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
