Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 4. Övriga samhällsrörelser - Socialhygieniska strävanden. Av G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(712
V. SAMHÄLLSRÖRELSER.
mitteer för de olika skolorna, i vilka kommitteer överläraren jämte representanter
för skolråd, fattigvårdsstyrelse m. fi. ha säte. Enligt från och med år 1916
gällande bestämmelser skall en förberedande undersökning av barnens hjälpbehov
äga rum genom registerbyrån för understöd och pensioner. På flera platser
användas donationer för ändamålet eller ock sker bespisningen uteslutande på
privat väg. I Göteborg sker bespisningen med bidrag av staden och enskilda
genom en särskild förening.
En socialhygienisk uppgift ha jämväl de kustsanatorier, som upprättats för
vård av barn, som äro behäftade med skrofulos eller tuberkulos i andra organ än
lungorna. Tre sådana sanatorier finnas: Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
vid Skelderviken, Kustsanatoriet Apelviken vid Varberg samt Kustsjukhuset å
Styrsö vid Göteborg. Genom bidrag av landsting m. m. erhålla många barn
avgiftsfri vård därstädes, och genom statsbidrag för resorna är det möjliggjort för barn
från alla landets delar att utan större kostnad komma i åtnjutande av denna förmån.
Barnträdgårdar eller Kindergarten, som ha till uppgift att sysselsätta och
fostra barn före skolåldern, finnas numera i de flesta större städer, men nästan
uteslutande för betalande elever. Folkbarnträdgdrdar, avsedda för fattiga barn,
har däremot hittills kommit till stånd blott i Göteborg, Norrköping, Stockholm
och ett fåtal industriplatser. För arbetarfamiljer, som ej disponera tillräcklig tid
för barnens fostran, torde deras betydelse vara uppenbar, och i betraktande av
att verksamhetsdriften just i åldern 4—6 år är utomordentligt stor, äro sådana
Kindergarten av verkligt folkuppfostrande betydelse. Göteborg har härvidlag gått
i spetsen genom en institution, Göteborgs småbarnsskolor, grundad redan 1839,
vilken på 1860-talet ombildades till verkliga Kindergarten efter mönster av
Frö-belska anstalter i Tyskland. Skolorna äro nu 5 till antalet och bereda vård och
sysselsättning åt omkring 600 fattiga barn dagligen under större delen av året.
Barnen äro i åldern 3—7 år och erhålla mot en ytterst låg veckoavgift (20 öre)
frukost och middagsmål. I Norrköping har särskilt genom fröknarna Ellen och
Maria. Mobergs kraftiga insats en livlig Kindergartens-verksamhet efter moderna
metoder kommit till stånd. Men å de flesta platser återstår mycket att göra i
detta avseende.
Många and ca företag, som egentligen äro avsedda för äldre personer, komma
även barnen till godo. Så är fallet med de s. k. koloniträdgårdarna. De
infördes först i Malmö år 1895, men finnas numera i ett stort antal städer,
framför allt i Skåne, men även så långt norrut som Gävle. I Stockholm ha främst
genom fröken Anna Lindhagens energi flera vackra kolonianläggningar kommit
till stånd. Kommunen har där, som annorstädes, medverkat genom lån och
uthyrning av mark m. m. På flera håll ha städerna själva upplåtit områden, på
andra platser ha andelsföreningar tagit hand om det hela och kolonisterna betala
hyra för sina smålotter. Så väl ur ekonomisk som folkhygienisk synpunkt
(fri-luftsvistelse och jordarbete) ha dessa trädgårdar en stor uppgift att fylla.
I Sverige, där befolkningens bredare lager förr voro bekanta för sin benägenhet
att bada, har med tiden denna goda vana alltmer försvunnit. Under senare år
är dock en förbättring att märka genom den fostran, som vid skolor,
värnpliktsövningar m. m. utövats i denna riktning. Om skolbaden har förut ordats.
Under namn av folkbad anordnas nu i städer och industrisamhällen
badinrättningar, och är bastubadet med bassäng den mest använda typen. I några få
städer, t. ex. Hälsingborg, har kommunen själv uppfört folkbad, på andra håll
har kommunen bidragit genom understöd eller lån till dylika anstalter. Vid
flera industrisamhällen, t. ex. Sandviken, Grängesberg, Kiruna, ha arbetsgivarna
inrättat bad för sina arbetare, på andra platser ha allmännyttiga bostadsföretag
eller filantropiska föreningar ordnat sådana. Renströmska badinrättningen i
Göteborg och Per Murens minne i Gävle, som höra till de mest storslagna
etablissement av detta slag, ha tillkommit genom enskilda donationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
