Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 4. Övriga samhällsrörelser - Folkbildningssträvanden. Av G. H. von Koch - Utkomst och utbildning. Av G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(716
V. SAMHÄLLSRÖRELSER.
ledning av sin nitiske ordförande, med. doktor E. Laurent, utövade denna
förening på 1890- oeh början av 1900-talet ett vidsträckt inflytande genom
uppmärksammade diskussioner i sociala frågor och genom att till samkväm och
utflykter sammanföra de kroppsarbetande och studerande klasserna. Under
senare år har dock den politiska utvecklingen försvårat och väsentligt begränsat
denna förenings verksamhet.
Samma tanke, d. v. s. en närmare förbindelse mellan olika samhällsklasser
såväl som mellan stad och land, ligger delvis till grund för strävandet att få
studerande att deltaga i jordbruksarbete under sommarferierna. Men det går
dock främst ut på att bereda »läskarlar» välbehövlig rekreation utan stora
omkostnader, ty de skola arbeta tillräckligt för kost och logi.
För spridande av social upplysning och medborgerlig kunskap i allmänhet
verka många företag. Centralförbundets för socialt arbete månggrenade verksamhet i
denna riktning behandlas nedan (sid. 720). Föreningarna för kvinnans
politiska rösträtt ha sedan några år igångsatt samhällskurser å landsbygden. I flera
landsortsstäder finnas diskussionsklubbar, som anordna föredrag och diskussioner
i sociala frågor. Sedan år 1903 har i Stockholm på förslag och under ledning
av fröken Anna Whitlock anordnats gemensam social undervisning för de högsta
klassernas elever i samtliga flickskolor och en del av elementarläroverken för
gossar. Föredrag i medborgerliga ämnen hållas därvid och besök göras å olika
sociala institutioner. Även i Göteborg har sådan undervisning kommit till stånd
vid de privata skolorna.
Behovet av lokaler för de olika folkbildningsföretagen tillgodoses vanligen
genom skolor, nykterhetsföreningars samlingslokaler, o. s. v. I några
industrisamhällen ha uppförts, vanligen genom donationer, stora samlings- och
bibliotekslokaler. Så är fallet i Grängesberg, där den s. k. Casselska donationen kostat
1/4 miljon kr., vid Domnarvet, Sandviken m. fi. ställen. A Värmlands
landsbygd har genom redaktör M. Hellberg initiativ tagits till mindre s. k. folkets
hus, avsedda att vara upplysningscentra för alla folklager.
Utkomst ock utbildning.
Åtgärderna att bereda arbetstillfällen samt utbildningsmöjligheter för
folkets breda lager bli i våra dagar allt mer omfattande. I främsta
rummet gäller det ju att öppna ungdomen tillfällen att förvärva en
tillfredsställande utbildning för det blivande levnadskallet. Att folkskolan
i detta avseende tagit vackra initiativ, främst genom slöjdverksamheten,
är i det föregående visat„ Behovet av rena yrkesskolor har emellertid
blivit allt mer framträdande, ooh tillgodoseendet härav, som förut skett
mycket ofullständigt och på enskilt initiativ, har på senare år gjorts till
en kommunal angelägenhet.
Yrkesskolor. De första kommunala yrkesskolorna i Stockholm upprättades
1912. De äro byggda på endagstypen, d. v. s. eleverna arbeta 5 dagar i veckan
på sina resp. verkstäder och besöka under den sjätte dagen skolan. Varje skola
äger en verkstad för praktisk undervisning. Dennas teoretiska del omfattar
läsning, skrivning, räkning, teckning, hygien och samhällslära. Lärotiden är
3-årig. Skolor ha hittills upprättats för mekaniska verkstadsarbetare, snickare,
smeder, elektriska montörer, bleck- och plåtslagare samt rörläggàre och för
atelje-sömmerskor.
För utbildning av hemsömmerskor finnes även en kommunal 2-årig skola, där
arbetet dock pågår alla vardagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
