Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 4. Övriga samhällsrörelser - Rashygien. Av V. Hultkrantz - Naturskyddsrörelsen. Enligt upplysningar lämnade av T. Högdahl, K. Starbäck och A. Wigelius. Av G. Adolf Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURSKYDDSRÖRELSEN.
731
Ju mera uppmärksamheten riktats på nödvändigheten av effektiva åtgärder i
rashygienisk riktning, desto tydligare har det blivit, att man behöver djupare
insikter i de biologiska lagar, som gälla för ärftlighet och variabilitet m. m.
I det flitiga forskningsarbete på detta område, som nu pågår i alla kulturländer,
hava även svenska vetenskapsmän tagit en verksam del. Här skall blott
nämnas det stora arbete: »Hediziniseh-biologisehe Familienforsehungen innerhalb
eines 2 232-köpfigen Bauerngeschlechts in Schweden (Provinz Blekinge)», som
år 1913 med understöd av allmänna medel utgavs av docenten vid Uppsala
universitet d:r H. Lundborg, samt de omfattande undersökningar av liknande
art i Lappland och Värmland, varmed samme forskare nu är sysselsatt. Med
d:r Lundborgs förordnande till docent i rasbiologi och ärvtlighetsforskning år
1915 hava dessa vetenskaper fått sin första representant vid de svenska
universiteten. — För rasbiologiska undersökningar erbjuder Sverige sällsynt
gynnsamma betingelser därigenom, att vi äga bättre kyrkoböcker än något annat land
i världen, att vår officiella statistik är god och vårt folk av jämförelsevis ren ras,
med enhetligt språk och religion, att folktätheten ej är synnerligen stor och att
syfilis är jämförelsevis sällsynt på den svenska landsbygden, varigenom en av
felkällorna vid slutsatsernas dragande bortfaller.
I syfte att främja forskning på rashygienens område, sprida upplysning i
hithörande frågor och »stödja vetenskapligt grundade strävanden för uppväxande och
kommande generationers kroppsliga och andliga hälsa» verkar sedan 1909
Svenska sällskapet för rashygien (Stockholm).
Naturskyddsrörelsen.
Naturskyddsrörelsen. Redan A. E. Nordenskiöld framförde i en uppsats
1880 tanken på att i fridlysta »riksparker» bevara typiska områden av
ursprunglig nordisk natur mot den påträngande odlingen »för att åt senare släkten giva
en verklig bild av fosterlandet, sådant det fordom varit». Men först 1904 blev
frågan aktuell, dels genom ett orienterande föredrag i Svenska sällskapet för
antropologi och geografi av prof. E. Conwentz i Danzig, den moderna naturskyddsrörelsens
upphovsman, dels genom en motion i Riksdagen av K. Starbäck, vilken
föranledde en begäran av Riksdagen om utredning av de skyddsåtgärder, som borde
vidtagas för att bevara vårt lands naturminnen. Efter ingående förarbeten —
i vilka särskilt E. Lönnberg tog en betydande del — framlade Regeringen 1909
förslag till lagar om naturminnesmärken och nationalparker samt till avsättande
å Kronans mark av ett antal dylika nationalparker, förslag, som av Riksdagen
antogos.
De avsatta nationalparkerna giva en ej oäven sammanfattning av vårt lands
olika naturtyper. Det väldiga området kring Stora sjöfallet och Sarekfjällen
innefattar ett av världens största vattenfall och ett långsträckt vattenperspektiv av
oanad skönhet och utsiktspunkter av bedårande beskaffenhet. Fjällnaturen är
högnordisk med stora glaciärer; dessutom finnas olika skogsbestånd, såväl sådana
som föra en ojämn strid med fjällvinden, som sådana där föryngringen är frodig
och riklig. Här finner björnen en fullständigt fridlyst tillflyktsort. Abisko ger
bilden av en typisk fjälldal med yppig växtlighet, där några av vår arktiska
floras sällsyntaste arter ingå. Norrländskt urskogsområde med barrskog finna
vi i Hamra kronopark, under det lövskogen representeras av lövängar söder om
fjället Peljekaise. Med holmen Ängsön få vi en bit av mellersta Sveriges
härliga skärgårdsnatur bevarad, och å kalkformationen på Kilsbergens sluttning en
vegetation, där de mellansvenska lövträden av olika slag växa såsom överbestånd
med underväxt av våra vackraste buskarter, och slutligen har Gotska sandön
att uppvisa den mest storartade flygsandsförekomsten i vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
