Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 4. Övriga samhällsrörelser - Naturskyddsrörelsen. Enligt upplysningar lämnade av T. Högdahl, K. Starbäck och A. Wigelius. Av G. Adolf Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(734
V. SAMHÄLLSRÖRELSER.
liga geologiska förekomster eller särskilt ståtliga träd — kunna bevaras genom
fridlysning av vederbörande länsstyrelse efter hörande av Vetenskapsakademien.
Länsstyrelserna skola föra länsregister, Vetenskapsakademien riksregister över
fredade naturminnen. Sådan fridlysning har redan utverkats i ett avsevärt
antal fall.
Såsom ett bevis på, att själva idén i naturskyddsrörelsen slagit igenom, må
påpekas, att Riksdagen 1913 uttalat den önskan, att Kungl. Djurgården vid
Stockholm i så stor utsträckning som möjligt bibehålles såsom naturlig park,
och begärt förslag snarast möjligt på lämplig gräns för de områden, som
böra såsom park för ali framtid bevaras. Då denna statsdomän representerar
ett ofantligt penningvärde, innebär detta Riksdagens beslut en storartad
uppskattning av ideella valutor. — Ett annat bevis på den ökade pieteten för
naturens skönhetsvärden är det förbud, som länsstyrelsen i Stockholms län år
1915 utfärdat mot vanprydande annonsering utefter inloppen till Stockholm
(från Mälaren och Saltsjön) samt vid vissa andra vattenleder inom länet.
Sand-dyn, Gotska sandön.
För naturskyddsrörelsen arbetar främst Svenska naturskyddsföreningen, bildad
1909, vars ordf., L. Améen, och sekr., Th. Högdahl, inlagt stora förtjänster om
naturskyddssaken. Föreningen utger bl. a. årsboken »Sveriges natur». Lokalt
verka Skånes och Skaraborgs läns naturskyddsföreningar samt Svenska
naturskyddsföreningens och andra lokalkommittéer i åtskilliga städer och landskap.
Naturskyddsidén har mött livlig anslutning och sympati hos den svenska
allmänheten, tack vare en nitisk upplysningsverksamhet, i vilken särskilt K.
Starbäck (se ovan), R. Sernander och K. E. Forsslund tagit betydande del. Sina
främsta målsmän har den givetvis funnit bland naturvetenskapsmännen, men
bland dem, som i tal och skrift arbeta för naturskyddsrörelsen, märkas också
ett beaktansvärt antal skriftställare, tidningsmän, konstnärer m. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
