Svenska tonsättare under nittonde århundradet / 21 (1908) Author: Lina Lagerbielke Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Täxt - Erik Gustaf Geijer - Odinslund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förgätenhet, som eljes för dem nu mera ej kunde vara långt
borta“.

Med dessa ord öfverlämnar Geijer folkvisorna åt
allmänheten, och hans förtroende gäckas ej; de blefvo en
nationalskatt kär och värderad af alla musikens vänner intill denna dag
och skola väl så förblifva så länge det enkla och omedelbara
ej förlorat sin makt öfver svenska hjärtan.

Odinslund.

Vid Geijers staty i Uppsala sitter den s. k. Geijers tanke.
Det är en folkets dotter med enkla kläder och strängaspelet i
handen samt med en drömmande blick. Så tänkte han sig den
svenska folkvisan — i enkla yttre former, men med renhet och
kraft i själen samt en djupt förborgad poesi inom sig.

Det var många år Geijer fick vänta, innan han blef
utnämnd till professor i historia, hvilket inträffade först år 1817.
Sommaren förut blef han ändtligen i tillfälle att bilda eget hem
och hemföra sin ungdomsbrud, Anna Lisa Liljebjörn, som i sju

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>