Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täxt - Franz Berwald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Berwald slog sig nu ned i Berlin, där han anlade ett
ortopediskt institut, grundadt på Lings system men ordnadt efter
egna idéer, hvilket han med framgång förestod ända till år 1841.
Huru han inhämtat de erforderliga kunskaperna härtill är
obekant, men ett examensdokument förefinnes ännu, undertecknadt
af Berlins förnämsta professorer i anatomi, hvari Franz Berwald
tillerkännes de kunskaper som kräfdes. Många af honom själf
konstruerade apparater användas ännu, och ett par svenska
läkare studerade t. o. m. för honom.
Han fortsatte emellertid alltjämt sina musikstudier och
erhöll mycket utbyte genom umgänget med Mendelssohn och
Zelter. En opera, “Der Verräther“ komponerades i Berlin.
Kompositören begaf sig därefter till Wien för att helt få ägna
sig åt sina musikaliska arbeten, af hvilka operan “Estrella di
Soria“ samt orkesterverken “Elfenspiel“, “Humoristisches
Capriccio“ och “Erinnerung an die norwegischen Alpen“
härstamma från denna tid. De framfördes med stor framgång i
den österrikiska hufvudstaden och fingo ett lifligt erkännande i
pressen. Så skrifver en kritiker, Carl Kunt: “En glad lifsåskådning,
en romantisk fyllighet, djärfhet i frasering och melodi
talar ur dem. Mästaren spelar på sin orkester som på en
klaviatur och behandlar formen med en improvisatörs lätthet. Det
fullkomligaste herravälde öfver de enskilda instrumenterna för
honom till lika så originella som betecknande förbindelser mellan
dessa.“
Uppmuntrad af den framgång hans verk rönt utomlands,
begaf sig Berwald till Sverige i hopp om samma resultat, men
lyckades ej här vinna något gehör. Hans nya kompositioner
anslogo alls icke den svenska publiken; och till och med hans
härliga G.-moll symfoni, som första gången uppfördes 1843,
fick en nedgörande kritik. Mycket häraf får tillskrifvas det
dåliga utförande kapellmästare Berwald gaf det stora verket.
Efter ytterst få och knapphändiga repetitioner gafs det på ett
sådant sätt, att kompositören, som vägrats själf anföra det,
knappt igenkände sitt verk, så förfuskadt och illa medfaret var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
