Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täxt - J. A. Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 SVENSKA TONSÄTTARE.
oklara och obeaktade. I Berlin blef en värdig afslutning på
resan med åhörandet af en rad glänsande konserter, och som-
maren 1847 befann sig åter resenären på fosterländsk mark.
De intryck han hämtat från denna resa lågo länge som ett
skimmer af skönhet och lycka öfver en rik och väckande ung-
domstid och bidrogo utan tvifvel att vidga syn och omdöme
samt fördjupa den egna personligheten, som nu var färdig att
göra sin kraftiga insats i lifvet.
Vid hemkomsten valdes Josephson till dirigent för Stock-
holms filharmoniska sällskap och kvarstod på denna plats två
år, tills han efter Nordblom utnämndes till director musices
vid Uppsala universitet. På afskedskonserten i Stockholm gafs
första gången kompositörens Ess-dur symfoni och den präktiga
körkompositionen "Islossningen’’, komponerad redan 1844 och
sedan ofta återklingande på studentkonserterna i Uppsala. I denna
stad, där Josephson sedan troget förblef under sin återstående
lefnad, slog han sig ned i det gamla Linnéska huset vid Svart-
bäcksgatan. De ekonomiska villkoren voro ej lysande, då lönen
endast uppgick till tolfhundra kronor, (något förhöjd under de
senaste åren) men den flitige musikern fick tillfälle till annat
arbete och fann sig föröfrigt bäst i den stad, där vänner från
fordom ännu återfunnos, och en ständig ström af ungdom skänkte
friskhet åt konstnärssinnet. Josephson var två gånger gift;
första gåiTgen med Hilda Augusta Schram och andra gången
med Anna Charlotta Piscator, som ännu lefver i Uppsala, och
hade flera barn.
Redan första året grundlade Josephson Uppsala filharmoniska
sällskap och verkade under ett trettiotal år med nit och skick-
lighet som dess ledare. Intet besvär och inga kostnader skyddes,
när det gällde uppförandet af något stort verk, och endast de
största och bästa verk uppfördes. Oratoriemusiken inskränkte
sig på den tiden till Skapelsens gifvande i Stockholm långfre-
dagen, och det var Josephson som först inöfvade och utförde
Haydns, Mendelssohns och framförallt Händels storartade verk.
Det var vid pingsttiden dessa konserter, som kräfde lång tid i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
