Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förelöparne - 1. Skrågesällskapen och deras arvtagare - 2. De första strejkerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
verkeriernas arbetare fingo alldeles särskilt vidkännas
näringsfrihetens nackdelar. De gamla gesällskapen hade, trots
alla deras brister, lämnat dem ett visst skydd. Numera stodo
de så gott som alldeles skyddslösa, prisgivna åt följderna av
konkurrensen arbetsgivarne emellan och slagna till slant av
konj unkturf örhållandena.
Om man bortser från, att de gamla gesällskapen inom
vissa yrken omskapades till sjuk- och begravningskassor,
upphörde all organisatorisk samverkan mellan arbetame i
och med skråväsendets avskaffande och näringsfrihetens
införande. Följderna härav ha redan antytts. Att de voro
allvarliga nog framgår av ett uttalande, som redan år 1840
gjordes av en social-ekonomisk författare.*) Denne
påkallade ”en ny social organisation av industrin och arbetet”
i syfte att ”sätta en gräns för den annars ovillkorligt
stigande tillväxten av pauperismen, proletariatet och
demoralisationen samt för att, genom en borgen åt arbetaren för
dennes och hans familjs existens, undanrödja hos
arbetareklassen den vådliga, antisociala sinnesstämning”, som i
England och Frankrike ”uppenbarade sig snart sagt som en
permanent konspiration emot samhället och
egendomsförhållandet”. Samme författare pekade också på
fackföreningsrörelsen i England såsom ett ”värn emot kapitalisters
godtycke och egennytta”, även om han säkerligen icke tänkte
sig, att den av honom påkallade nya sociala
organisationen skulle i Sverige byggas med en sådan rörelse som
grundval.
2. De första strejkerna.
I allmänhet stodo arbetame främmande för denna och
motsvarande rörelser i utlandet. De funno sig i sitt öde
och började först så småningom inse behovet av samverkan
på fackföreningsmässig grundval. De sociala
missförhållandena hade visserligen dessförinnan framkallat kollektiva
*) Översättaren av Fr. Lists ”Om Vikten och Betydelsen av
Slöjder och Manufakturer för ett samhälle”. Stockholm 1840.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
