Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 15. 1926 års organisationsplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Huvudsyftet med en övergång till industriförbund skal)
för övrigt vara, att alla arbetare, som äro sysselsatta vid
samma arbetsföretag, må som medlemmar tillhöra samma
förbund, så att endast ett förbund har att svara för
lönerörelserna vid en arbetsplats. Detta innebär emellertid icke,
■— heter det i motiveringen till den nya organisationsplanen
■— att arbetare hos samma arbetsgivare alltid skola
sammanföras inom samma organisation, ty har en firma fabriker av
olika slag, så måste var och en av dem komma in under
för respektive industrier gällande avtal. Eljest trasas ju
möjligheten att enhetligt ordna arbetsförhållandena inom
respektive industrier fullständigt sönder.
Endast i två fall ha avvikelser gjorts från denna regel.
Det första fallet gäller i kommunernas tjänst anställda
arbetare, vilka enligt det nu föreliggande förslaget skola
tillhöra ett och samma förbund. Det är dock nödvändigt att
en avgränsning göres på så sätt, att om en kommun
tillfälligtvis har ett större arbete under uppförande, då bör
detta inrymmas inom vederbörande industriförbunds avtal
och organisationsområde. Det andra fallet gäller statens
företag.
”Det är icke” — heter det vidare i motiveringen — ”det
förnämsta vid industriförbundsprincipens genomförande, att
man slopar så många förbundsorganisationer som möjligt
utan att man söker rensa upp gränslinjerna mellan
förbunden, så att ej mer än ett förbund behöver göra lönerörelser
vid ett och samma arbetsföretag, fabrik, anläggning eller
dylikt. I de fall arbetaregrupper, tillhörande skilda förbund,
kunna bliva beroende av varandra vid lönerörelsers
genomförande, bör man utöver det organisatoriska samarbetet söka
åstadkomma former för ett intimt samarbete mellan
förbunden vid planläggandet och genomförandet av regleringar
av arbetsvillkoren”. Ett sådant samarbete synes vara i första
hand nödvändigt mellan å ena sidan de förbund, som äga
medlemmar, vilka arbeta hos entreprenörer till byggmästare
— t. ex. målare, bleck- och plåtslagare, rörarbetare,
elek-triker m. fl. — och å andra sidan det egentliga
byggnads
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
