Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 17. Det lokala organisationssystemets utveckling - 18. Den syndikalistiska rörelsens organisationssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
centralorganisationen anslutna fackföreningarna att utträda
ur densamma.
I normalstadgarna för de lokala fackliga
centralorganisationerna ha därför följande bestämmelser införts:
”Centralorganisationen har vid besluts fattande skyldighet tillse,
att den icke överträder eller kommer i konflikt med
landsorganisationens eller till landsorganisationen anslutna förbunds stadgar och
bestämmelser. Den får ej befatta sig med frågor, som det
tillkommer avdelning att behandla i enlighet med förbundsstadgarne och
äger därför ej rätt att besluta om blockader, prickningar och dylikt
och ej heller vidtaga andra åtgärder i fackliga konfliktfrågor, som
tillkommer vederbörande förbundsstyrelser att besluta över.”
”Av centralorganisationen fattat beslut, som ligger utom ramen
för dess verksamhet eller står i strid med av landsorganisationen
fattat beslut, kan av landsorganisationen upphävas.”
18. Den syndikalistiska rörelsens organisationssystem.
Då man den 25—27 juni år 1910 lade grunden till en
syn-dikalistisk landsorganisation, benämnd Sveriges arbetares
centralorganisation (S. A. C.), önskade man icke blott vinna
arbetame för en annan fackföreningstaktik än den, som
hade vunnit hemul inom den gamla fackföreningsrörelsen,
utan man ville även utforma ett nytt organisationssystem
enligt den s. k. decentralistiska principen. Såväl
fackförbundet som industriförbundet betecknades som otidsenliga
organisationstyper. I deras ställe ville man skapa en
moderniserad typ av den lokala samorganisationen (L. S.), varvid
man till och med underkände den lokala fackföreningen.
Under den diskussion, som föregick beslutet om
centralorganisationens bildande, framhöll sålunda en av
initiativ-tagarne, att ”ideellt sett vore det riktigast att slopa
fackför-eningarne” och försöka samla alla arbetare på en och samma
plats i en enda organisation. Vid närmare eftertanke fann
man emellertid, att detta icke skulle låta sig göra på de stora
platserna, varför fackföreningame borde ”i regel utgöra
grundprincipen”. I anslutning till denna uppfattning
infördes en så lydande bestämmelse i stadgarne:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
