Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ur medlemsstatistiken - 1. Förbund som tillhöra landsorganisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI. UR MEDLEMSSTATISTIKEN.
i. Förbund som tillhöra landsorganisationen.
Då landsorganisationen bildades år 1898 hyste man
naturligtvis den förhoppningen, att denna skulle bli en
centralorganisation för hela den svenska fackföreningsrörelsen. Det
visade sig ju emellertid snart, att det var förenat med ganska
stora svårigheter att genomföra den åsyftade konsolideringen.
Vid starten den 1 april 1899 voro endast några få förbund
redo att taga konsekvenserna av det beslut, som hade fattats
på kongressen i augusti månad föregående år. Den 1 juli
hade de anslutna förbundens antal ökats till 16 och
medlemsantalet till nära 37,000. Sex månader senare anslöto sig
ytterligare sju förbund och medlemsantalet ökades därmed
till något över 40.000. Det största förbundet, järn- och
metallarbetareförbundet, höll sig borta ännu några år. Enligt
detta förbunds mening hade de ömsesidiga rättigheterna och
skyldigheterna icke blivit rättvist avvägda inom
landsorganisationen. Det krävde, att avgiftsbestämmelserna skulle
modifieras på så sätt, att förbunden skulle såsom
kontingentbe-talare uppdelas i grupper med hänsyn till deras medlemsantal
och ekonomiska prestationsförmåga. Det reagerade särskilt
mot en bestämmelse, som gav förbunden rätt att vid
uttaxeringar inom landsorganisationen icke medräkna sina
arbetslösa medlemmar, en bestämmelse som, enligt förbundets
mening, gynnade säsongarbetarförbunden på de övrigas
bekostnad. Landsorganisationens kongress vägrade emellertid att
bevilja förbundets krav, och det dröjde därför ända till den
1 oktober 1904 innan detta stora förbund anslöt sig till
landsorganisationen. För ett sådant förbund som
typografförbundet torde landsorganisationens förbindelser med det
socialdemokratiska partiet länge ha verkat avskräckande. Det
förbundet bibehöll sin isolerade ställning ända till år 1920 och
först två år senare befanns ett sådant förbund som
järnvägsmannaförbundet vara moget för anslutning.
Facki6reningsrörelsen.
U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
