193 skall, som det heter i stadgarne, ”utgöra en sammanslutning av organisationer för tjänstemän, vilka äro fast anställda under svensk kommunalförvaltning”. Någon åtskillnad mellan ”högre” och ”lägre” kommer sålunda här ej i fråga. Beträffande vissa kategorier av befattningshavare skära förbundets gränslinjer dem, som utstakats för kommunalarbetareförbundets vidkommande. Folkskollärarne och folkskollärarinnorna förfoga över flera organisationer. Den äldsta är Sveriges allmänna folkskollärareförening. Den bildades redan år 1880, men kan icke sägas vara en fackorganisation i vanlig mening. Detsamma är förhållandet med Sveriges folkskollärarinneför-bund, som bildades år 1906, och Sveriges småskollärarinne-förbund, som bildades år 1918. Däremot torde det år 1919 bildade Sveriges folkskollärareförbund så till vida kunna betraktas som en modern fackorganisation, som det synes lägga huvudvikten vid att tillvarataga sina medlemmars intressen i deras egenskap av löntagare. Ett förslag att bilda en gemensam landsorganisation för i statens och kommunernas tjänst anställda dryftades på en konferens i Stockholm den 5 och 6 november 1933. Konferensen uppdrog åt en delegation ”att sammanfatta de synpunkter som motivera ett gemensamt uppträdande av olika tjänstemannagrupper och att undersöka huruvida en dylik samverkan bör ske genom bildande av en ny centralorganisation av tjänstemän eller genom de olika förbundens anslutning till redan befintlig sådan organisation”. De organisationer som det närmast är fråga om äro: Sveriges allmänna folkskollärareförening, Sverges folkskollärareförbund, Svenska polisförbundet, Svenska kommunaltjänstemannaförbundet, Riksförbundet för kommunaltjänstemän i svenska städer, Sverges fattigvårds- och bamavårds-funktionärers förbund, Sverges folkskollärarinneförbund, Sverges småskollärarinneförening, Gävle befattningshavares samarbetsnämnd, Försvarsväsendets underbefälsförbund, Svenska sinnessjukhusens förmansförening, Maskinbefäls- Fackföreningsrörelsen. 13