Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Verksamhetsmetoderna - 6. Fackföreningsverksamhetens inflytande på levnadsstandarden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
Liksom för förvaltningspersonalen kan även för
arbetarepersonalens vidkommande konstateras en tendens till
utjämning av lönenivån för män och kvinnor. Under perioden
1913—1932 stego timlönerna för kvinnliga arbetare med
208 %, medan männens inkomst per timme räknad ökades
med 182 %. Begränsar man undersökningen till den
egentliga industrin och alltså utesluter arbetare i allmän tjänst,
inom samfärdsel, byggnadsverksamhet etc., framträder
denna tendens ännu starkare, i det att stegringssiffran för
timförtjänsten för vuxna män blir icke oväsentligt lägre än
160 %, medan den för vuxna kvinnor blir oförändrad
(208 %).
Under perioden 1920—1932 har den nominella
timförtjänsten minskats med i genomsnitt 24 %. Den ojämförligt
största delen av denna sänkning kommer på år 1922, medan
tillbakagången påföljande är inskränkts till några få procent.
Under år 1924 hade nedgången icke endast avstannat utan
till och med förbytts i en mindre stegring, som fortsatte
ända fram till år 1930. Under år 1931 höll sig den
genomsnittliga timförtjänsten praktiskt taget oförändrad för att
år 1932 undergå en mindre sänkning (1,7 %).
Dagsförtjänsten har företett en likartad utveckling som
timlönen, men fluktuationerna ha i regel varit avsevärt
mindre. Medan exempelvis den genomsnittliga
timförtjänsten från år 1913 till år 1932 beräknades ha stigit med
185 %, stannade den genomsnittliga dagsförtjänsten vid ett
belopp, som med 137 % översteg 1913 års siffra. Orsaken
till denna skiljaktighet var i huvudsak att söka i en minskad
genomsnittlig arbetstid per dag. Från och med år 1920
genomfördes som bekant fyrtioåttatimmarsveckan, varvid
emellertid dagsförtjänsten i regel bibehölls oförändrad. För
krisperioden 1929—1932 tillkommo av depressionen
föranledda inskränkningar i arbetstiden, som även med
oförändrade timlöner verkade sänkande på den faktiska
dagsförtjänsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
