Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Verksamhetsmetoderna - 6. Fackföreningsverksamhetens inflytande på levnadsstandarden - 7. Blockad, bojkott och sympatiblockad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
export-, hemmamarknads- och blandad industri. Till den
första gruppen ha hänförts de företag, som till
övervägande del producera exportvaror. Den andra gruppen
omfattar företag med mera klart begränsad avsättning utan
nämnvärd känning med utländsk konkurrens och den tredje
gruppen sådana, vilka ha huvudsaklig avsättning till den
inhemska marknaden men där möta kännbar konkurrens
genom utländsk import. För manliga arbetare beräknades
medelförtjänsten år 1920 till 3,504 kronor inom
exportindustrin, 3,469 kronor inom den blandade industrin och
3,752 kronor inom hemmamarknadsindustrin. Motsvarande
medelförtjänster för 1932 utgjorde resp. 2,123, 2,292 och
3,003 kronor. Medelförtjänsten per timme för manliga
arbetare var år 1920 kr. 1:61 inom export- och den blandade
samt 1:70 inom hemmamarknadsindustrin. År 1932
utgjorde den 1:13 inom exportindustrin, 1: 07 inom den
blandade och 1:40 inom hemmamarknadsindustrin.
7. Blockad, bojkott och sympatiblockad.
Den lokalt eller till enskilda företag begränsade strejken
synes, såsom i det föregående påpekats, ha varit den
vanligaste. I de fall, då den utsträckts till hela yrken, industrier
eller näringsgrenar och givits karaktären av allmän
arbetsned-läggelse, har detta merendels skett successivt och ofta i
samband med av arbetsgivareorganisation iscensatt lockout. Till
och med inom kommunikationsväsendet har man i regel
försökt tillämpa denna strategi. Då järnvägsmannaförbundet
år 1922 företog en aktion vid de enskilda järnvägarne,
började det med en av de mindre järnvägarne och utvidgade
strejken efter hand till andra, större järnvägar, trots att
aktionen hade direkt föranletts av en konflikt mellan
förbundet och järnvägsföretagens riksorganisation.
Såväl den partiella som den allmänna strejken kombineras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
