Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 10. Svenska arbetareförbundet — ”Arbetets frihet”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
”huvudsakligaste uppgift” angavs vara att vid tillfällen av
arbetslöshet, förorsakad av strejk eller lockout, lämna
med-lemmarne pekuniärt understöd. Dylika tillfällen inträffade
merendels icke genom dess eget förvållande, ehuru det icke
hade helt och hållt frånhänt sig rätten att anlita
strejkvapnet. Det lät sålunda sina medlemmar deltaga i storstrejken
år 1909. Då hade det emellertid erhållit en för
fackföreningsrörelsen mera förstående ledning än den, som det hade
haft ursprungligen, vilket gjorde att det så småningom
förlorade arbetsgivareorganisationernas sympatier och slutligen
nödgades upphöra med sin verksamhet.
År 1907 ägde det 160 avdelningar. Medlemsantalet torde
aldrig ha överstigit 10,000.
Ett synnerligen misslyckat försök i samma stil gjordes år
1905 av en person vid namn August Skarin, då denne i
Göteborg i samråd med ett tjogtal meningsfränder stiftade
Svenska Ordenssamfundet Arbetets Riddare.
Mönstret till denna sammanslutning hade hämtats från
Amerika. Där hade nämligen redan år 1869 på initiativ
av en skräddare vid namn U. S. Stevens bildats ett förbund,
benämnt ”The noble order of the knights of labor”. Syftet
med denna sammanslutning, som ägde bestånd ännu vid
sekelskiftet, då den räknade omkring 130,000 medlemmar,
var att ”i brödraskapets band omsluta alla slag av
arbetareföreningar och alla arter av arbete”. Utan att avstå från
sin karaktär av arbetaresammanslutning, skulle den ”öppna
sina portar även för personer, som icke tillhörde
kropps-arbetarnes klass, och sålunda bygga en bro mellan dem, som
arbeta med tanken och med handen”.
Dess svenska motsvarighet förklarade sig vilja ”slå bro
över klyftan mellan de olika samhällsklasserna och släcka
klasshatet med kärlek till Gud, till det gemensamma
fäderneslandet och till varandra inbördes.” Orden skulle
följaktligen stå öppen för personer ur alla samhällsklasser, som
ville ”samverka för en allmän förbättring av
arbetareklassens ställning”; undantagna från denna rätt voro dock
”gudsförnekare, socialister och anarkister m. fl.”. Medlem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
