Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 10. Arbetsfredskonferensen och arbetsfredskommittén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
delegation ävensom till kungl. maj :t att i delegationen utse
ytterligare ett lämpligt antal ledamöter, däribland representanter för
ingenjörer och underbefäl.”
I anslutning till detta uttalande tillsattes en delegation,
som efter att ha slutfört sitt uppdrag offentliggjorde en
rapport,*) innehållande riktlinjer för de strävanden, för
vilka konferensen hade gjort sig till tolk. På förslag av
delegationen utsågo arbetsgivareföreningen och
landssekre-tariatet vardera två ledamöter i en permanent kommitté,
benämnd Arbetsfredskommittén, med uppgift att följa
utvecklingen på ifrågavarande område och stå till tjänst med
upplysningar och anvisningar. Regeringen förordnade en
ordförande för kommittén och försåg densamma med en
sekreterare.
Denna kommitté ägde bestånd till i slutet av 1931, då
regeringen upplöste densamma med anledning av att
landsorganisationens kongress hade beslutat bifalla en av
målareförbundets styrelse väckt motion, vari hemställdes att
kongressen ”måtte uttala att den under rådande förhållanden
anser det meningslöst att medarbeta i den s. k.
arbetsfredskommittén, varför dess representation i denna kommitté
bör upphöra och representanterna således utträda ur
densamma”. Kommittén hade, då den upplöstes, utgivit tvenne
rapporter, en den 2 oktober 1930 och en den 15 juli 1931.
I rapporterna lämnades redogörelser för åtgärder inom olika
företag, vidtagna dels i syfte att främja samarbetet mellan
företagare och anställda och dels med tanke på
förebyggande av olycksfall och ohälsa i arbetet.
Landsorganisationens kongress fattade sitt beslut i strid
mot det av landssekretariatet över motionen avgivna
utlåtandet. I detta framhöll sekretariatet, att ett riktigt
bedömande av värdet av samförståndssträvandena och
arbets-fredskommitténs verksamhet icke vore möjligt förrän någon
tids erfarenhet hade vunnits. Kongressbeslutet väckte ganska
stort uppseende och överensstämde förresten icke med det
*) Arbetsdelegationens rapport. Avgiven den 27 september 1929.
Stockholm 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
