Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Den politiska inriktningen - 4. Syndikalismen och kommunismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
dikalismens statsfientliga idé nödvändiggör tvärtom politisk
aktivitet från den syndikalistiska organisationens sida. Med
hänsyn härtill kan det också ifrågasättas, om denna
organisation verkligen äger förutsättningar att samla arbetarne utan
hänsyn till politisk och filosofisk åskådning. Teoretiskt sett
torde väl medlemskapet i densamma snarare kräva en
oförbehållsam anslutning till ett visst politiskt och filosofiskt
program. Endast en i ordets strängaste mening
reformistisk fackföreningsrörelse, en rörelse som endast har till syfte
att tillvarataga sina medlemmars rent ekonomiska intressen
inom det nuvarande samhällssystemets ram, skulle kunna
betraktas som politiskt neutral.
Den syndikalistiska fackföreningsrörelsen i vårt land gör
ju emellertid endast anspråk på att bliva betraktad som
partipolitiskt neutral. Den vägrar ”av såväl praktiska som
principiella skäl” att deltaga i den politiskt-parlamentari„ka
verksamheten och önskar — som det heter i S. A. C :s
principförklaring — ”fullfölja kampen och sitt konstruktiva
organisationsarbete oberoende av såväl de politiska partierna
som trosläror, rasskillnader och nationaliteter”.
Inom den syndikalistiska rörelsen synes likväl råda
oklarhet om, huruvida syndikalismens statsfientlighet och dess
motvilja mot den politiskt-parlamentaristiska verksamheten
innebär skyldighet att bekämpa parlamentarismen. S. A. C:s
kongress försökte år 1916 åstadkomma klarhet härutinnan
men lyckades icke. Å ena sidan hävdades den uppfattningen,
att parlamentarismen under alla omständigheter måste
praktiskt bekämpas. Å andra sidan företräddes energiskt den
meningen, att man borde förhålla sig neutral, d. v. s.
varken underkänna eller erkänna parlamentarismen, även om
man ej heller kunde helt ignorera densamma. En resolution
antogs, men något bestämt uttalande för eller emot gjordes
icke i densamma. Sedermera har emellertid S. A. C:s
kongress i sin principförklaring uttalat, att medlemmarne i en
syndikalistisk organisation äga ”full frihet att utanför
orga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
