XI. INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER. i. De internationella federationerna. Redan under skråtiden förekommo internationella förbindelser mellan närbesläktade yrkesorganisationer i olika länder. Skråtidens gesällväsende var sålunda en utpräglad internationell företeelse även med hänsyn därtill, att mellan gesällorganisationerna i de olika länderna förekom samarbete. När därför det s. k. arbetaremötet i Örebro 1886 eller de därefter följande skandinaviska arbetarekongresserna rekommenderade internationell samverkan mellan fackföreningarne, så innebar detta icke i och för sig någonting nytt. Det är ju emellertid först under de senaste två decennierna, som denna internationella samverkan kunnat antaga fastare former och så småningom utveckla sig till verkliga internationella organisationer. Det är ganska naturligt, att vår svenska fackföreningsrörelse i första hand sökte anknytning till motsvarande rörelser i de båda skandinaviska grannländerna och först på ett senare stadium trädde i förbindelse med fackföreningsrörelsen i de längre bort avlägsna länderna. Så kallade skandinaviska överenskommelser upprättades också ganska tidigt inom vissa yrken. I regel inskränkte de sig till en början till mera ideella uppgifter, till exempel utbyte av facktidningar och rapporter, för att så småningom utbyggas till att även gälla ekonomiskt understöd vid arbetskonflikter. Numera torde så gott som samtliga fack- eller industriförbund i vårt land ha träffat dylika överenskommelser med motsvarande förbund i Danmark och Norge.*) Liknande överens- *) Se Skandinavismen inom fackföreningsrörelsen, tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg. VI, band II, sid. 60 och 82!