368 helt säkert, att man befarade en splittring inom fackorganisationerna, därest dessa mer eller mindre politiskt betonade stridsfrågor gjordes till föremål för principiella och taktiska beslut. De stora händelser, som inträffade med världskrigets utbrott 1914, visade emellertid, att Jouhaux hade haft goda skäl för sina bemödanden att förmå de internationella konferenserna att taga sig an även sådana politiska uppgifter. Vi skola givetvis icke ett ögonblick inbilla oss, att världskriget skulle ha kunnat förhindras, därest fackföreningskon-ferenserna hade behandlat frågan om t. ex. antimilitarismen, men å andra sidan skulle kanske arbetareopinionen i de olika länderna mot kriget ha kommit att taga sig starkare uttryck, därest en mera intim internationell samverkan även inom fackföreningsrörelsen hade förekommit i dylika frågor. Säkert är i varje fall, att Jouhaux profeterade rätt, när han på konferensen i Zürich utropade: ”framtiden skall utan tvivel visa, att vi ha rätt”. I den berättelse, som avlämnades till konferensen i Zürich år 1913, meddelades att 19 landsorganisationer med tillsammans 7,201,900 medlemmar deltogo i det internationella samarbetet. Sedan år 1904 hade antalet landsorganisationer ökats med 5 och antalet medlemmar med 5,023,002, såsom framgår av följande tabell: Fackföreningsinternationalens medlemsantal åren 1904—1912. Ar Antal landsorganisationer Antal medlemmar 1904 ............................... 14 2,168,898 1905 ............................... 14 2,454,208 1906 ............................... 14 3,187.850 1907 ............................... 15 4,162,432 1908 ............................... 17 4,242,205 1909 ............................... 20 5,772,000 1910 ............................... 20 6,033,500 1911 ............................... 19 6,570,000 1912 ............................... 19 7,201,900