Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Internationella förbindelser - 4. Fackföreningsinternationalen efter världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
avrustningen och nationernas frihet skall uteslutande beskyddas
genom internationella domstolens verkställande organ.
Nationernas förbund skall äga både lagstiftande och rättslig makt,
som ej få förväxlas med varandra.
Den internationella fackföreningskonferensen uttrycker den
bestämda förväntan, att den lagstiftande församlingen inom
nationernas förbund skall väljas genom nationerna själva.
Nationernas förbunds verksamhet skall ej begränsas till det
politiska området, utan bör även befrämja de ekonomiska
förbindelserna mellan de skilda nationerna.
Nationernas förbunds ekonomiska uppgifter skola vara:
stärkandet av arbetskraften och höjandet av bildningen hos arbetarne,
befrämjande av arbetarskyddet, rationell och vetenskaplig
organisation av arbetet, internationell fördelning av erforderligt råmateriel
samt internationell reglering av betalnings- och transportväsendet.
Den internationella fackföreningskonferensen förklarar emellertid,
att, om arbetareklassen vill förhindra nationernas förbund från att
bliva ett centrum för reaktion och förtryck, måste arbetareklassen
organisera sig internationellt och därigenom uppnå en sådan
maktställning, att den därigenom blir ett verksamt kontrollorgan för
nationernas förbund.”
Besluten synas ha varit enhälliga, ehuru den
nordamerikanske representanten, Samuel Gompers, ansåg sig böra
beträffande den första resolutionen anmäla reservation i
vissa stycken och beträffande de båda övriga uttala
avvikande meningar. I särskilda resolutioner fixerades
fackföreningsrörelsens krav ifråga om det internationella
socialpolitiska lagstiftningsarbetet.
Den 22—27 november 1920 anordnade internationalen en
extra kongress i London för att behandla på grund av
skade-ståndspolitiken och den ekonomiska krisen aktuella spörsmål.
Där underströks ytterligare kravet på socialisering, varjämte
uttalades ”att fackföreningsrörelsen vid sidan om sin
vanliga verksamhet i syfte att förbättra arbetsvillkoren måste
nationellt och internationellt föra kampen mot kapitalism
och imperialism” och ”att denna kamp framförallt måste
rikta sig mot militarismen i alla dess former”. Kongressen
förklarade, att generalstrejken och den internationella
bojkotten från fackorganisationernas sida äro användbara som
verksamma och ändamålsenliga medel i denna kamp. I
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
