Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Internationella förbindelser - 5. Den röda fackföreningsinternationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
bestämmelserna om den ömsesidiga representationen skulle
slopas. Detta krav beviljades av den röda
fackförenings-internationalens andra kongress, som sammanträdde i slutet
av november 1922. Samtidigt underströks emellertid
ytterligare behovet av ett intimt samarbete mellan de båda
inter-nationalerna.
Några exakta uppgifter för 1932 angående den röda
fack-föreningsinternationalens medlemsantal äro icke tillgängliga.
Den 31 december 1930 uppgav den ett medlemantal av
12,900,000. Den torde huvudsakligen bestå av den ryska
landsorganisationen, som emellertid vid slutet av 1932
rapporterade ett vida högre medlemsantal — 16,504,000.
Några landsorganisationer i vedertagen bemärkelse lära för
övrigt icke vara anslutna till densamma, om man
undantar den kommunistiska landsorganisationen i Frankrike
och dennas motsvarighet i Tjeckoslovakien. Men i vissa
länder finnas mer eller mindre omfattande och stabila
fackliga sammanslutningar av kommunistisk färg, vilka
förmodligen även äro anslutna. I åtskilliga andra länder har
denna international förbindelse med kommunistiska
minoritetsgrupper inom de till Amsterdaminternationalen
anslutna landsorganisationerna.
Sedan man hade nödgats konstatera, att den röda
fack-föreningsinternationalen saknade förutsättningar att kunna
omintetgöra Amsterdaminternationalen, utsändes en paroll
från den kommunistiska internationalen, enligt vilken man
skulle sträva efter att bilda ”en enhetsfront” mellan de båda
fackföreningsinternationalerna och de fristående
landsorganisationerna, framför allt de med den kommunistiska
internationalen sympatiserande. ”Enhetsfronten” skulle
åstadkommas på så sätt, att en allmän internationell
fackför-eningskongress anordnades, till vilken alla ”på
klasskampens grund stående” fackliga sammanslutningar skulle
inbjudas. Amsterdaminternationalen har avvisat denna
paroll och förklarat, att en verklig enhetsfront endast kan
ernås genom att de utanför denna international stående
landsorganisationerna ansluta sig till densamma på samma
villkor, som de redan anslutna för sin del godkänt. I detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
