Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inträngt i vingfjällens inre. Åtminstone hos vissa fjärilar (Pierider) har man påvisat, att dessa
färgämnen utgöras af urinsyra och andra genom urinsyrans ombildning uppkomna ämnen.
Hela det skildrade förloppet af vingarnas tillväxt till sin slutliga storlek tager blott ett
par eller några få minuter i anspråk. Omkring 1/2 timme därefter kan fjärilen redan börja
flyga. Men ännu i åtskilliga timmar äro vingarna för veka att behandlas i spännbrädet. En
för samlingen afsedd nykläckt fjäril bör man därför ej döda, förr än han blifvit nära nog en
hel dag gammal.
Redan förut har nämnts, att en del fjärilar öfvervintra såsom ägg, andra såsom larver,
ännu andra såsom puppor samt några få slutligen såsom fullt utbildade fjärilar. Det
förefaller ju ganska underligt, att de utan något väsentligt skydd kunna uthärda den skarpaste
vinterköld och åter lefva upp på våren, fastän de varit alldeles isade alltigenom. Man har
i senare tid sökt utröna tillståndet i insekternas kropp under låga köldgrader, och resultatet
kan vara af intresse såväl till förklaring på förmågan att öfvervintra som i samband med de
i ett senare kapitel omtalade försöken att behandla fjärilpuppor med stark köld. Först må
erinras om det egendomliga förhållandet att vattnet kan afkylas 10° och mera nedanför sin
fryspunkt utan att stelna, om det blott hålles i fullständig stillhet. Men sådant »öfverkyldt»
vatten stelnar ögonblickligen, om det utsättes för en skakning, och därvid inträffar det
märkliga, att den i vattnet nedsänkta termometern genast stiger till 0°. På liknande sätt förhålla
sig vätskorna i insektens kropp. Om t. ex. en fjäril försättes i en luftomgifning, hvari
temperaturen medels någon köldblandning sänkts till -20° C., så sjunker temperaturen
i kroppens vätskor, såsom man påvisat med fina mätningsinstrument, långsamt till -10°.
Först vid detta gradtal, den s. k. kritiska punkten, stelna vätskorna. Men vid detta stelnande
stiger åter temperaturen i fjärilens kropp plötsligt till omkring -1°, en temperaturförhöjning
som man kallat språnget. Nu börjar temperaturen åter sjunka, i början långsamt, sedan
hastigare, till dess hela insektkroppen antagit den omgifvande luftens temperatur, -20°.
När härunder den kritiska punkten ånyo passeras kort efter språnget, är insektens död viss.
Men har dessförinnan omgifningens temperatur stigit, så att insekten åter tinat upp, så kan
den utan fara för lifvet åter afkylas till den kritiska punkten, då frysning åter inträffar.
Därtill tycks den kritiska punkten sjunka, då insekten varit stelfrusen 2 eller 3 gånger, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
