Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årstiden äger rum, och att hos denna fjäril således barnen ej likna föräldrarna, utan
farföräldrarna. På förslag af engelsmannen Wallace har man sedermera betecknat detta
egendomliga förhållande med ordet saisondimorfism eller årstidsdimorfism (dimorf = tvågestaltad).
En betydlig öfverensstämmelse råder mellan årstidsdimorfismen och den inom den lägre
djurvärlden ej sällsynta företeelse, som man gifvit namnet heterogoni (såsom t. ex. hos bladlössen),
ja, öfverensstämmelsen är så stor, att knappast någon skarp gräns kan uppdragas mellan
dessa båda företeelser.
Det måste efter den ofvan omtalade upptäckten vara tveksamt, hvilketdera namnet, levana
eller prosa, som skulle bibehållas såsom artnamn. Af skäl, som sedermera skola framläggas,
har man valt det förra namnet, levana, därtill och kan således beteckna de olika
generationerna med levana-levana och levana-prorsa.
Sedan uppmärksamheten på årstidsdimorfismen blifvit väckt, hafva icke så få andra fall
af sådan blifvit bekanta. Villkoren för att man skall kunna vänta årstidsdimorfism hos en
art äro för det första, att arten skall uppträda i minst 2 släktled årligen, och för det andra,
dock ej undantagslöst, att ett af dessa släktled skall öfvervintra i puppstadiet. Detta inträffar
i själfva verket med icke så få svenska arter, men olikheten mellan generationerna blir
vanligtvis så oansenlig, att man måste se noga efter för att kunna uppdaga den. Egentligen är
det bland våra svenska arter blott en, nämligen den så ytterst vanliga Rapsfjärilen (Pieris
napi), hos hvilken generationernas olikhet träder i dagen vid första ögonkastet.
Vintergenerationen, d. v. s. den som utvecklas ur de öfvervintrade pupporna, har nämligen breda grågröna
infattningar kring nerverna på bakvingarnas undersida, medan dessa infattningar äro dels
mycket ljusare, dels mycket obetydligare eller t. o. m. till större delen försvunna hos de
fjärilar, hvilkas pupptid infallit under sommaren.
Den som först ägnade årstidsdimorfismen en ingående undersökning och sökte uppställa
en förklaring till densamma, var den berömde tyska zoologen prof. Aug. Weismann i en
skrift med titel: »Ueber den Saison-Dimorphismus der Schmetterlinge», Leipzig 1875. Denna
skrift väckte på sin tid stort uppseende icke blott bland dem, som gjort fjärilarnas studium
till sin specialitet, och den har verkat i hög grad befruktande på arbetena inom denna gren
af entomologien. W:s förklaringsförsök äro också så intressanta, att det väl lönar mödan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
