Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4
DE SJU VISE MÄSTARE.
sju vizirerne är förlagd till China, i den hebreiska Sandabar-boken
till Indien, i De fyrtio vizirerne och i Syntipas till Persien,
förflyttas nu till Rom, och namnen å de handlande personerne
lämpas derefter. Händelserna, som skildras i hufvud-berättelsen, äro
väl desamma som i de österländska uppteckningarne, men de hafva
erhållit en vesterländsk anstrykning; de inlagda särskilda
berättelserna hafva till större delen blifvit utbytta mot andra af mera
vesterländsk karakter, och äfven de få, som bibehållits, hafva undergått
betydliga förändringar. Sannolikt har sagan under korstågen blifvit i
Orienten, der naturligtvis både syriska och hebreiska efterbildningar
varit kände och gängse, upptecknad först på latin och sedermera af
trouvererne behandlad med den frihet, de i allmänhet tilläto sig vid
öfverflyttningen af österländska originaler.
B. Vesterländska Uppteckningar.
-
Bland dessa böra i främsta rummet nämnas de Fransyska,
af hvilka ännu finnas i behåll flere af hög ålder: a) Den sannolikt
äldsta af dessa, och den äldsta man ännu äger qvar på något nyare
språk, är den på vers, under titel Li romans des sept sages.
Dess tillkomst kan icke gerna antagas sednare än slutet af 1100
eller början af 1200-talet 7). Den har utgjort förebilden för en
engelsk bearbetning, hvarom nedanföre. b) Le roman des sept
sages, på prosa. Man har häraf tre särskilda redaktioner, af hvilka
tvenne förekomma redan i handskrifter från början af 1200-talet. Den
ena af dessa har sannolikt legat till grund för en svensk handskrifven
bearbetning från början af 1400-talet, hvarom nedanföre ).—c) En
bearbetning, på vers, kallad Dolo pathos, af trouveren HERBERS,
sammanskrifven, enligt hans uppgift i inledningen, före 1270, eller, enligt en
annan läs-art, före 1223 9). Denna bearbetning är så olik alla de öfriga
bekanta, att den synes egt en särskild källa möjligen någon grekisk
uppteckning, hvilken dock måste hafva varit en helt annan än den
ofvan nämda Syntipas 10). Flere gamla tryckta fransyska upplagor
finnas äfven). Dessa tryckta bearbetningar hafva dock så många och
väsentliga skiljaktigheter från de förut anförda handskrifna
uppteckningarne, att ingen af de sistnämda kan anses hafva legat till grund
derför. I den äldsta, (Genève 1490), angifves också uttryckligen att den
är öfversatt från latinet.
-
Af de Latinska redaktionerna har man inga äldre handskrifter
i behåll, och sjelfva bearbetningen, sådan den finnes qvar, är sannolikt
yngre än de ofvan nämda fransyska. En latinsk uppteckning, på prosa,
kallad Historia septem sapientum Romæ och Historia de
calumnia novercali har legat till grund för de tyska handskrifna
bearbetningarne från 1400-talet; samt för de tryckta på latin (före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
