Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6
DE SJU VISE MÄSTARE.
gånger omtryckt samt öfversatt på fransyska (1565); på spanska (1573)
och på engelska (1674) ¹º).}
På Spanska har man en bearbetning under titel: Libro de
los siete sabios de roma. Seuilla, Juan Cronberger, 1538», för
hvilken den vanliga latinska sannolikt äfven utgjort förebilden.
I Danmark blef sagan om De sju vise mästare redan 1602 af
Consistorium approberad att tryckas. Den äldsta Danska upplaga
man känner är likväl först af år 1663 (NYERUP, Almindelig
Morskabslæsning i Danmark og Norge. Kjöbenhavn, 1816, s. 152) 20).
På Isländska finnes en bearbetning bland Magnæanska
samlingen (NYERUP l. c.).
1
Äfven till Ryssland har denna saga framträngt. Jemf. Joн.
N. VOGL, Die ältesten Volksmärchen der Russen.
Wien,
1841, ss. 45, 93 och 137.
På Svenska finnes i handskrift en gammal bearbetning, uti en
å Kongl. Biblioteket i Stockholm befintlig pappers-codex, hvilken,
enligt en påskrift på inre sidan af första permen, legat ibland Messenii
acter 21). Berättelserna äro desamma, och följa i samma ordning, som i
en redaktion af den ofvannämda fransyska prosaiska Roman des sept
sages. Äfven i öfrigt öfverensstämma nämde fransyska bearbetning
från början af 13:de seklet och den svenska efter bildningen så nära,
att man på goda grunder kan antaga den senare hafva utgått från den
förra. Till redaktionen är således denna svenska uppteckning äldre
än någon af de tyska. Handskriften åter är icke äldre än 1430, hvilket
synes af i samma codex (bladen g XXVIII-g XXX) anförda historiska
anteckningar, som gå till nämda år; men kan, att döma af språket
och pikturen, icke heller vara mycket yngre. (Se för öfrigt rörande
denna codex: Samlingar utgifna af Svenska
Fornskrift-Sällskapet. Stockholm, 1844. I, s. XXV). — I Skandinavisk
Museum, (Kjöbenhavn, 1798. I, 279) omnämnes en annan
handskrifven svensk bearbetning i en pappers-codex å
Universitets-biblioteket i Köpenhamn, från år 1492, enligt hvad en deri befintlig latinsk
anteckning af »Dominus Johannes Gerhardi, Capellanus Monasterii
Askaby» upplyser 22).
-
Att sagan om De sju vise mästare redan på 1600-talet funnits i
svenskt tryck synes af PEDER SYV’s (född 1631, död 1702) Danske
Boglade, införd i SUHMS Samlinger til den Danske Historie.
Kjöbenhavn, 1780, Bd. I, Hft. 2, s. 99. Detta är dock den enda
uppgift härom Utg. har sig bekant. De svenska upplagor Utg. sett, och
hvilka legat till grund för närvarande bearbetning, äro: The Sju Vise
Mästare, huruledes Pontianus en Kejsare uti Rom, befalte
sin Son the Sju vise Mästare i händer, at lära the sju Frie
Boklige Konster. Och huruledes han vardt igenom sin Mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
