- Project Runeberg -  Svenska Folkböcker. Sagor, Legender och Äfventyr, jemte Öfversigt af svensk Folkläsning / Förra delen /
29

(1845-1848) [MARC] Author: Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Sagan - Den förtrollade kejsaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN FÖRTROLLADE KEJSAREN.
29
hvarigenom de samlade stora rikedomar. Många andra påbud
utgåfvo de ock för egen vinning, och ingen kunde underrätta
kejsaren derom; ty inom slottet omgafs han beständigt af de
sju mästarne, och utom det kunde han ej komma, ty då blef
han blind. Men kejsaren hade en gemål, för hvilken han
klagade den olycka som träffat hans syn. Hon sade då: »J
hafven ju sju mästare, som äro svåra visa och styra hela riket
med sin stora visdom och förstånd; de måtte väl ock kunna
bringa eder syn till rätta igen, och är mitt råd, att J åläggen
dem vid lifsstraff att så göra, då det nog skall visa sig, om icke
de sjelfve äro skuld dertill.» Kejsaren gjorde så. Mästarne
undskyllade sig i början, men då han hotade att genast låta döda
dem, om de ej åtlydde hvad han dem tillsagt, utbådo de sig
tio dagars tid, hvarunder de lofvade att söka fullgöra hans
befallning. Men då de nu begynte sina konster för att göra
förtrollningen åter om intet, ville det ej lyckas dem, hvaröfver de
råkade i stor förlägenhet. De visste då ingen annan råd än
att fara riket omkring att uppsöka någon, som här kunde
bistå dem; och hände sig en dag, då de reste genom en stad,
att vid det de redo fram en gata, der några barn lekte, kom
en man till dem med en hand full med guld, det han, enligt
påbudet, tillböd dem, om de ville uttyda en dröm, som han haft
den föregående natten. Men ett bland barnen lemnade vid dessa
ord leken, sprang fram till mannen och sade: »Säg mig din dröm;
kanske kan jag uttyda den, och då har du ditt guld i behåll.»
Mannen sade: »Jag tyckte, att i min trädgård upprann en brunn
med många ådror, så att hela trädgården snart blef full af
vatten.» Barnet sade: »Tag en spade och gräf på samma ställe,
der du drömde, att brunnen upprann, så skall du finna en stor
skatt.» Mannen gjorde så och kom efter en stund helt glad
tillbaka, då han bjöd barnet två marker guld för tydningen af
drömmen. Men barnet sade: »Bevare mig Gud att taga
penningar för sådant, utan gå du och bed alltid väl för mig.»
Mästarne, som stannat för att se utgången af detta äfventyr,
förundrade sig högeligen öfver detta barnet och sporde gossen hvad
han hette. Han svarade: »Merlinus.» De sade: »Efter som
du tyckes hafva ett godt förstånd, vilja vi förelägga dig en sak;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 12 19:04:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkbok/1/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free